CITAT (malcolm @ 07-10-2010, 19:14)

Det är inte bara en gång jag läst inlägg här med rasistiska/invandrarfientliga förtecken och på 60-talet var finska invandrare dåtidens "turkar", mina föräldrar kom till Sverige 1957 då jag var två år gammal, har svenska som modersmål utan brytning/dialekt, både svenkt förnamn och efternamn men vad hjälpte det och än idag kan man höra ordet finnpajsare ute i samhället. Det jag sett på Odla är att det finns sådana strömningar även här, ett himla engagemang om hur man skall ytbehandla en hylla tex. medan man i en annan tråd kan läsa om att alla muslimer är potentiella terrorister. Under 30-talet fanns det gott om nazister även i detta land och jag tror inte det skulle ha varit annorlunda om samma sak inträffade idag. Det konstiga är att ingen förälder vill stå till svars för vad deras barn gör ifråga om mobbing etc. utan verkar anse att det är den mobbades fel och det är den mobbade som får byta skola, inte mobbaren. Sverige består helt enkelt av en hel massa människor med fördomar och Odla är ingen ankdamm för de snälla och rättänkande.
I min klass i skolan var minst en tredjedel från andra länder. Mest från Finland men jag hörde aldrig någonsin under hela uppväxte någon som blev retad på grund av det. Däremot berättade flera på en senare klassträff att de bytt efternamn som vuxna eftersom de blev diskrimerade på arbetsmarknaden. Blev ganska förvånad. Min far var chef över en avdelning med många finländare och han sa alltid att de var hans bästa gubbar.
Själv fick jag ett öknamn på grund av att jag fiskade. Det fick nämligen inte tjejer göra.
Där jag bodde senare fanns en man som kallades Kylå. Jag trodde i många år att han hette så i efternamn. Det visade sig dock att han fått namnet därför att han under en brottningsmatch fick örat draget mot mattan så det brändes. Kyl å, kyl å, kyl å. skrek han då och fick heta det resten av sitt liv. Han är borta sedan länge.