Ett par gånger under de senaste veckorna har jag stannat och plockat kastanjer. Jag älskar känslan av den blanka lena kastanjen i handen och har ofta en i fickan. Dom torkar ju snabbt, men jag gillar ändå att ha den där i fickan.
Dessutom tycker jag om att pynta lite med kastanjer. Några på bordet när man dukar nu på hösten eller ihopa med ett ljus på ett fat.
Första gången i höst hade det inte fallit så många nya kastanjer än, men däremot lade jag märke till att det låg många gamla svarta kastanjer djupt ner i gräset. Dessa måste legat kvar sedan förr året. Nu ligger det massor av kastanjer på marken och ingen verkar intresserad.
När jag var barn på 60-talet minns jag hur vi gick i parken tillsammans med mamma riktigt blåsiga höstdagar och letade kastanjer. Dessutom cyklade min farfar genom samma park på väg till jobb och han stannade och plockade tidigt på mornarna (inte varje dag förstås
) till mig och min bror. Sen byggde vi djur med hjälp av avbrutna tändstickor. Så tror jag många i min generation gjort.
Med mina egna barn har jag också plockat kastanjer, men då var nog själva plockandet det roligaste. Många år har jag fått kasta lådor med möglade kastanjer som bara låg där.
Men dagens barn då? Har dom så mycket leksaker och föräldrarna så lite tid att detta gratisnöje är helt ute???
charmigt att plocka kastanjer, gör inte dagens barn det?
11-10-2010, 17:05
