CITAT (malcolm @ 25-10-2010, 18:21)

Egentligen avskyr jag dansbandsmusik men i brist på annat brukar jag ändå se programmet emellanåt, i min förra ungdom var jsg ofta ute och dansade men det var mer för att träffa "henne" än för att lyssna på musiken. Var aldrig någon god dansör men hur det än var så blev jag till sist en trebarnsfar fast det hade inget med dans att göra. Har inte en enda dansbandsskiva här hemma och lär nog inte köpa någon heller men vissa låtar kan var riktigt medryckande som tex. Guldbruna ögon, I natt är jag din etc. men i stort sett är det rätt tråkig och massproducerat skräp.
Ja man kan tycka vad man vill om musiken, och det sociala i dansen, men faktum är att väldigt hög procent av alla förhållanden börjar på ett dansgolv.
Jag tycker att det är ett himla trevligt sätt att träffa folk och bedriva motion på OM man slipper dom som är där för dom tror det är en "köttmarknad" och onyktra kavaljerer. Mig har det gett många goda vänner över hela landet, och det är också det gemensamma intresset i dansen som gör att vi fortfarande umgås och håller ihop med vårt ungdomsgäng.
Jag träffade båda männen jag haft i mitt liv på dans och alla tre är vi fortfarande på danser, på dansbandsveckan och andra dansrelaterade tillställningar. Att vi skulle slutat dansa för att vi mötte våra partners fanns inte på kartan.
Jag är också glad och tacksam för att vårt genuina dansintresse lett till att våra barn och nu också barnbarn har blivit dansare, t.o.m. tävlingsdansare 3 av dom. Dans på den nivå dom bedriver den är absolut drogfri och utövas av skötsamma ungdomar som går in stenhårt för danssporten, som också är en totalt jämlik och mycket fysisk krävande sport. (Rör själv fötterna 180 ggr i minuten i 3 minuter får du en aning

)
Lika ledsen är jag över att jag slitit ut knäna och bara kan dansa väldigt lite nu för tiden.
Jag lyssnar också väldigt sällan på dansmusik hemma, men jag rör mig som sagt mer än gärna till den

Guldbruna ögon och liknande gamla dängor spelas sällan av banden nu för tiden, de flesta skriver och producerar sin musik själva.
Till dansbandskampen är jag väldigt kluven då många band som finns där idag inte alls är dansband. De s.k. bisittarna representerar nog inte heller den dansande publiken om du frågar mig. Programmet återger inte heller den stämning som finns p åett dansgolv. Jag ser programmet och på lö ska jag t.o.m. dit för att känna på det live, kanske om Gud vill o knäna håller också dansa en låt.