CITAT (Christa @ 21-11-2010, 13:42)

Jag har inga barn och jag vågade inte skriva det först eftersom ni antagligen då genast skulle slå ner på det och säga att jag minsann inte kunde veta något i saken.
Däremot läste jag en väldigt intressant artikel i tidningen hälsa för några år sedan där de tillämpat det här med rådslag och ansvar på lika villkor. Det gällde tonåringar. Det var också psykologer och andra yrkesmänniskor som berättade om hur detta kunde gå till och varför det var bra.
Det kan ju faktiskt vara så att jag som inte har barn har lättare att minnas hur det var för mig när jag växte upp. Jag har ju många vänner som har barn också och ibland tycker jag de fullständigt tjatar sönder sina barn.
Förr började barn förvärvarbeta när det var 12 år för att bidra till uppehället. Ingen av er som svarat har beskrivit att ni satt er ner och haft rådslag där ungdomarna fått tänka efter och fatta beslut utifrån vad de själva kommit fram till.Jag vet inte hur jag skall förklara vad jag menar för att ni skall förstå hur jag menar.
Sedan handlar det INTE om att jag tror att jag vet bäst eller något sådant. Jag tycker bara det är intressant att diskutera.
Vad räknar du som "förr"
Mina föräldrar, som var födda alldeles i början av nittonhundratalet förvärvsarbetade inte när de var 12 år.
De fick hjälpa till hemmavid med barnpassning och räfsa hö t.ex (som jag också fick göra vid den åldern, fast mest på skoj för min del) men absolut inget förvärvsarbete.
Vi har aldrig (maken och jag) haft rådslag med barnen ang städning ... de har fått ta hand om sitt eget rum från tolvårs ålder ... förutom att jag storstädat kanske en-två ggr/år.
De har fått lära sig hur man anv tvättmaskin o diskmaskin mm mm
lärt sig matlagning och bakning och alla fyra är riktigt duktiga kockar o bagare.
Min åsikt är att föräldrar inte ska sitta och rådslå med barnen ang vad som ska göras ... som förälder säger man till .............
men om det sedan alltid fungerar ... det är en annan femma