Nog var det så i dessa små byar, samhällen där prällen predikade om synd och satte på de flesta pigorna sedan i byn.
De stora släkten var väldigt slutna, ingen insyn för utomstående. Min ena moster (hade 8st) har berättat om detta till mig. Hon var en udda fågel i släkten och ingen vågade sig på henne när hon satte den sydländska temperamentet till, men hon och jag hade en livslång nära relation tills hon gick bort i början av -90.
Jag blev rätt fundersam, då de hade tagit bort "lillans" (vår yngsta syrra) barn och placerat det i det gamla barnhemmet. Jag levde ju i mina ögon i modernt Sverige. Maken brukade säga att det ser ut som på 1700-talet i mina hemtrakter, även att det nu är modernt och inte styrt av släkten. .....
Jag lämnade ju detta som tonåring, så jag känner inte till allt som mina syskon gör, men de tiger.
Det var inte lönt att fråga mor om det .... sen hon började bli senil muttrade hon om att hon hade varit så feg när jag kom till världen, skulle använt kudden, som sin andra syrra....

.... det är ruggid att tänka tillbaks, men jag har gjort efterforskningarna pga. att jag började skriva min bok, den som legat i träda minst 10 år, som jag nu tänker skriva färdigt.
Dock inte namnge dem som ännu lever och för mina ev. framtida barnbarn. ....Fuchsian....