CITAT (Anma @ 17-01-2011, 14:27)

8 år.
Huvudvärken är det värsta, har alltid ont i bakhuvudet och om jag inte vilar så blir det så ont så jag blir helt väck, smärtan sprider sig framåt i skallen. Domnande händer och armar, delar av ansiktet. Kan inte bära någonting, En bajspåse gör ont att bära i 500 meter. Det händer ju att hunden skiter där inga soptunnor finns.
Kan inte ha armarna ovan brösthöjd.
Stelhet i nacke, en stor knöl som vuxit fram där av nån anledning.
Ja och en del annat jox.
Minnesproblem, ja lite allt möjligt sånt där.
Har ett diskbråck vid kota 7 som inte kan bevisas att det är från olyckan, men då jag var fullt frisk innan så tror jag att det är det.
Inga mediciner hjälper, tro mig, jag har provat alla piller läkarna kommit på att skriva ut. TNS och Akupunktur förvärrar, belastning i sjukgymnastik och bassäng förvärrar... osv.
Men mina ben är friska.
Jag hade en del huvudvärk också och som född "vänsterhand" vilket man inte fick vara, så tappade jag till omed tomma glas i backen. Brände mig många gånger, hade ju ingen känsel och sen kunde jag inte ens, ursäkta, torka mig i baken. Kunde inte bära något, hade en handstabilisator. Man visste inte när den vänstra benet tappade sin kraft och man stöp i backen och sen kom jag inte längre, mer än upp.
Det gick flera år innan min vä. arm kunde jag lyfta uppåt utan hjälp av den andra handen.
Den där knölen du har i nacken kan vara samma fenonem som mitt, att det växer brosk hejvilt och följden blir ju det man ser.
Jag var väldigt stel på morgonen, och det tog emot att gå upp.
Fick hjälp av en privat naprapat som behandlade det under ca. 2 års tid. Lasarettet hade inget mer att erbjuda än vattenbassäng och sjukgymn. Jag klarade inte THS för att den lilla elen gjorde mig helt galen, så det fanns inget annat och jag ville inte bli narkoman, men för att kunna sova fick jag då och då lite hjälp.
För min del var diagnosen glasklar. Hade knappt 2 år tidigare magnettröngkats pga. av en trafikolycka i Tyskland, där jag fick en hjärnskakning och andra blesyrer och på detta rtg fann man ingen skada, som de fann det efter mitt arbetsolycksfall.
Annars hade de skyllt på den förra och jag skulle inte få ersättning för arbetsskadan. Tur i oturen.
Däremot fick jag inte några minnesskador el. liknande och beviset på det är att efter att ha tyckt synd om mig satte jag mig på komvux och läste in studenten, den delen som jag inte hade. Fick en specialstol och ett laptopp till anteckningar fr. landstinget. Läste in 3½ år.
Jag tror att efter knappt 7 år hade smärtan minskat och min läsning gjorde också det att jag fick fullt upp och har ju alltid haft väldigt lätt för mig i skolan.
Jag tror att de är så restektiva med diagnoser och annat nu än det var då. Trots det skulle jag inte fått något för min, men nu hade jag ett dokumenterad frisk nacke innan, så det gick inte att komma undan.
Jag önskar ingen detta helvete som man fick gå igenom och när jag hör hur andra har det så blir jag både arg och ledsen att man inte får adekvat vård. ..... Fuchsian .....