CITAT (BjursBerit @ 18-01-2011, 15:44)
Hej Anma!
Jag har en WAD 3 så jag vet vad du pratar om med huvudvärk ,yrsel,armar som inte funkar uppåt och domnar bort, tappa saker från händerna ,ett huvud som jag inte håller rakt för jag har kompenserat det för att jag får så mycket värk i ena armen annnars, hörselnedfall...etc..listan kan göras lång på symtom. Jag har haft en krage i många år för vrider jag på huvudet åt ena hållet för mycket så svimmar jag.
Jag skulle opereras en gång i världen och Umeå lovade att dom skulle göra detta, men efter en konferans om mig så ringde läkaren upp och talade om , att tyvärr så kunde dom inte göra denna operation eftersom jag hade för stor skada och eftersom dom blev tvungen att rensa i många kanaler så kunde dom inte garantera att jag skulle bli bättre...detta var under den tid jag var sängbunden och skadan var nygjord.( jag kunde inte vara uppe på över 2 månader) Jag har ramlat i en slalombacke.
Sen så har jag fått smärtbehandling bl.a har jag fått tandläkarvätska insprutat i nacken i triggerpunkterna och detta hjälpte mig ungefär i 2-3 månader. Detta gjorde på operation men man var vaken. Tyvärr så utförs inte dessa behandlingar idag här uppe men samtidigt så har jag blivit bättre också och behöver inte dessa behandlingar i lika stor grad numera.
Idag så är jag bättre men visst finns det dagar då man bara ligger...så jag förstår dig. Jag har också tanken på operation men , men...känns så himla ovisst ,för sämre vill jag inte bli.
Även jag fick då sk. tandläkarvätska och kortison insprutad i nacken i en operationssal. Den behandlingen var värre än min riktiga smärta, vilket inte gick bort, inte ens minskade, så jag sa tack och adjö till dom på smärtkliniken och tog tag i detta själv.
Gm. kontakter fick jag den hjälpen som fick mig på bena innom 1½ år. Detta var givetvis privat.
Mina senare skador har min kiropr. skött om för nekar operation och nu i backspegeln ser jag att jag tog de rätta besluten åt mina skador. Det enda som opererades, var skadorna efter en trafikolycka där min höger fot fick för mycket stryck. Det ansåg jag som en nödvändig åtgärd.
Jäklans dumt att inte bli tagen på allvar när man har berättat det man har varit med om och jag har inte nöjt med en "medicinman" eller en bydoktor, det har min man sett till.
Har behandlats även i London, på St. Thomas - sjukhuset och de var verkligen duktiga. De hade fått operera min rygg om det skulle vara den sista utvägen, men det behövdes inte.
Men min ovanliga ögonskada har opererats där och här hade dom inte ens en susning om att man kan ha en sådan DNA-fel, så här hade jag blivit felbehandlad, tack gode gud för att jag befann mig i London när ögonskadan slog till och de kunde hjälpa mig.
Jag är så enorm tacksam att äntligen slippa smärtorna, det räckte med ca. 10 års tid så gott som daglig värk, så jag vet vad det vill säga att ha ont! Har varit smärtfri 5-6 år. ...... Fuchsian .....
Redigerat av fuchsian: 18-01-2011, 19:09
Triggepunktskrurgi, Erfarenheter?
17-01-2011, 11:49
