CITAT (Monica M zon 4 @ 14-04-2011, 07:06)

När jag var liten bodde vi bredvid en kyrkogård. På våren satte folk påskliljor och tulpaner i vaser på gravarna. En del hade jättemycket blommor i vaserna, men på en del gravar fanns inga blommor alls. Det tyckte jag och min kompis var orättvist. Så vi började dela upp blommorna.
När mamma kollade ut genom fönstret hade vi famnarna fulla av blommor och gick och satte blommor på alla gravar. Mamma rusade ut och ryckte åt sig alla blommor och började försöka sätta tillbaka blommorna på rätt ställe. Fanns det vatten i vasen skulle det förmodligen vara en bukett där, men skulle det vara påskliljor eller tulpaner? Kan tro att det var många som blev förbryllade när de besökte gravarna och såg att deras blommor bytts ut.
_______________________________________
Min kompis hade en pudel som dom fick åka och klippa med jämna mellanrum. Jag tyckte det var orättvist att vår hund inte fick klippa sig så jag fixade det själv. Hunden skämdes och låg och tryckte under mammas säng tills pälsen växt ut igen. Hon vägrade nästan gå ut och kissa. Vi hade en jämtlandsspets.
_______________________________________
Jag klippte ner alla mammas krukväxter för jag ville köra hö. Bönderna gjorde ju så på hösten med allt gräs och all säd. (Det var kanske så mitt trädgårdsintresse började?)
_______________________________________
Jooo, jag har gjort en hel del hyss...

Känner igen det där beteendet.
Jag var också mycket för att hjälpa till, så det blev en del förvecklingar.
Skulle hjälpa min trötta mor att städa,(hörde ofta "man får först städa på jobbet och sedan hemma) så när jag skulle vädra, tänkte jag inte på fönsterhakar, eller att det var halv storm ute.
Det fönstret med båge och allt, hamnade tre trappor ner på gården.
Min mor var inte speciellt tacksam kan jag berätta.