Du kan väl fråga henne. Stör jag om jag bara sitter här? Vill du hellre vara i fred?
När min kompis´ mamma dog hörde jag av mig varje dag under lång tid, ofta bara ett mail men något litet. Frågade hur hon mådde osv. Det praktiska fick hon hjälp av sin pappa med så jag ville inte tränga mig på
för mycket, de hade ju sin sorg ihop. Hon har sagt att hon uppskattade att jag var rakt på sak och inte tassade runt eller kläckte ur mig floskler, det finns inga ord för sådant hemskt och då sa jag som det var, jag hittar inga ord och jag har ingen aning hur du känner dig, men jag finns här för dig och du får gärna ringa mitt i natten.
För många år sen dog en annan kompis´ mamma, vi hade tappat kontakten då och jag fick höra det senare av hennes morbror som jag råkade träffa. Jag blev helt chockad och vågade inte höra av mig, det ångrar jag än idag. Det var inte det att jag inte brydde mig, jag visste bara inte vad jag förväntades göra/säga, jag tänkte på henne hela tiden och kunde inte somna på kvällarna men det hjälpte ju inte henne.
CITAT (ingrid fuxwall @ 20-04-2011, 21:35)

Min sambo dog för en månad sedan...