Språkpoliser hjälp mig reda ut Alternativ

[Överbölingen]

Var är du? Jag är här, på älgpass, vid älven och fiskar!!!

Vart är du?

Vors ... (dialekt) =var...

Vart ska(ll) du? Till Bispgården. Alternativt så pekar man och säger målet utan till.
Lite beroende på om betoningen ligger på vart eller på ska. I det senare fallet passar det med "Till..."

Kan någon hjälpa mig att reda ut i modernt språkbruk hur man resonerar. Vokalbulär ändras ju med tiden. Och numera så är det ju OK att börja en mening med Och som annars sammanbinder två fullständiga satser.

Existerar inte längre frågan Var har du varit och vart skall du?

Vi som är trettiotalister har ju lite annan skolning och vare sig det ena eller andra är ju inte fel. Bara det är fastställt som ordanvändning.

[NilaM]

Har ögnat igenom tråden och kan väl inte annat än fundera över det faktum att jag har ökat min användning av ordet "vart". Dock ska det påpekas att den ökningen enbart legat i användningen av ordet i betydelsen "blev" samt att jag ibland bytt ut "det var rejält blåsigt igår" till "det vart blåsigt igår".
Jag har en tendens att i talspråk ta efter dialektala uttryck lite väl mycket och jag kan nog gissa att det är fler än jag som råkar ut för det, med nackdelen att man inte alltid har koll på exakt hur man ska använda det dialektala ordet/uttrycket. Då kanske det blir så att vissa börjar använda det fel helt utan att tänka på det?

Däremot håller jag med er som irriterar sig på att man skriver fel. Ett av mina nyfunna irritationsmoment är folk som istället för att skriva enda, ens o.s.v. skriver ända, änns. Fult och det riktigt skär i språkhjärtat...

Att folk tar illa upp när man påpekar stavfel har jag lite svårt att förstå. Vill man inte bli bättre? Men det kanske har att göra med det att skrivandet är något intimt och personligt för en del?

[Myosotis]

...Däremot håller jag med er som irriterar sig på att man skriver fel. Ett av mina nyfunna irritationsmoment är folk som istället för att skriva enda, ens o.s.v. skriver ända, änns. Fult och det riktigt skär i språkhjärtat...

Att folk tar illa upp när man påpekar stavfel har jag lite svårt att förstå. Vill man inte bli bättre? Men det kanske har att göra med det att skrivandet är något intimt och personligt för en del?

Grejen är väl att man inte vet vem folk är på ett forum. Det finns en del dyslektiker och de har helt enkelt svårt för det, just e/ä kommer jag ihåg att min fd sambo som var dyslektiker hade svårast med. Så om du påpekar att någon stavar fel så riskerar du att såra en dyslektiker som gör så gott h*n kan, det är inte så bra för självförtroendet. Men visst, jag "halkar med ögonen" jag också när stavningen är uppåt väggarna, hatar särskrivningar och en del annat. Det kan vara riktigt svårt att förstå ibland och man måste läsa meningen flera gångar, det ska man väl inte behöva egentligen. Många är inte dyslektiker utan skiter helt enkelt i att stava rätt eller bryr sig inte om att läsa igenom det de skrivit för att upptäcka eventuella stavfel. Mina fingrar trycker också på fel tangenter hela tiden men då får man ju kolla och rätta. Man kan också skriva i word, använda stavningskontrollen och sen kopiera in texten här.

[NilaM]

Grejen är väl att man inte vet vem folk är på ett forum. Det finns en del dyslektiker och de har helt enkelt svårt för det, just e/ä kommer jag ihåg att min fd sambo som var dyslektiker hade svårast med. Så om du påpekar att någon stavar fel så riskerar du att såra en dyslektiker som gör så gott h*n kan, det är inte så bra för självförtroendet. Men visst, jag "halkar med ögonen" jag också när stavningen är uppåt väggarna, hatar särskrivningar och en del annat. Det kan vara riktigt svårt att förstå ibland och man måste läsa meningen flera gångar, det ska man väl inte behöva egentligen. Många är inte dyslektiker utan skiter helt enkelt i att stava rätt eller bryr sig inte om att läsa igenom det de skrivit för att upptäcka eventuella stavfel. Mina fingrar trycker också på fel tangenter hela tiden men då får man ju kolla och rätta. Man kan också skriva i word, använda stavningskontrollen och sen kopiera in texten här.

Visste inte att e och ä var bland det svåraste för dyslektiker. Jag tror nog att om man hade lite bättre koll på hur dyslexi visade sig i skriven text så skulle jag med flera säkerligen ha mer överseende med de delarna. Jag vill verkligen inte såra någon.
Nu var det väl det att jag känner folk som jag vet inte har dyslexi men, som du skrev, "skiter helt enkelt i att stava rätt". Det är väl det som gör det det så knepigt. Så ska man eller ska man låta bli att påpeka för folk? Eller ska man bara nämna stavfel för de man för säkert vet inte har dyslexi?

Annars är ju tangent-trycknings-fel något jag själv känner väl igen och som knappt någon väl reagerar mot?

Redigerat av NilaM: 08-06-2011, 12:11