|
Hej.
Det är mycket i kattvärlden som vi bara kan tolka, och efter snart 40 år med katter har många tolkningar gjorts som senare har reviderats. Men att katter kan sakna ett sällskap är nog ganska klart. Jag tror inte att det skulle vara fel med en ny liten kille, men du bör ta den på prov ett par veckor, för det är ju inte helt säkert att honan accepterar en ersättare.
Jag har själv en liten kille som hittades i ett vedskjul och man antog att han var moderlös. Eftersom familjen hade allergiska barn, tog jag hand om den lille som jag uppskattade vara ca 4 veckor gammal. Redan från början var han mycket misstänksam, klöste och bet om man var tvungen att "envisas" i olika situationer, och han ville inte bli klappad eller hanterad. Allt fick ske på hans villkor och han visade tydligt var gränserna skulle gå. Idag är Kaxe ca 9 månader gammal, nyfiken och orädd. Han har "tillåtit mig" att vara i hans revir, men fortfarande är det han som bestämmer gränserna. Det tog lång tid att vinna hans respekt, och jag var riktigt smickrad första gången han spann då jag klappade honom och strök sig mot mitt ben. Trots det har jag inte någon känsla av direkt tillgivenhet. Han fungerar mer som ett vilt djur som har bestämt sig för att acceptera mig... Men hans kärlek till de övriga katterna i familjen har från början varit total, och först nu, när han börjar bli fertil kan han visa misstänksamhet mot nykomlingar. Han ska kastreras efter rötmånaden, och sedan funderar jag på att omplacera honom. Jag har en liten kattuppfödning och hade från början inte räknat med att ha kvar honom, men det krävs ganska mycket av tålamod, förståelse och framför allt respekt av den som ska ta över honom. Du kan se honom på min sida www.showbizcoon.se Lycka till Maria.
|