Min signaturek är den jag ser framför mitt fönster varje dag. Jag har klättrat på flera ställen i den, legat under den i timmar och sett den slå ut, fälla löven, bli snö- och frostklädd i åtta år.
Det är en glad och fri ek. Behöver inte slåss med alltför näraliggande grannar, ihoptrampad jord eller beskärare... Ändå står den inte helt ensam, där finns en och annan granne som den vida överträffar, och som istället måste slåss med den.
På somrarna och vintrarna kastar grenverket skuggor upp över ängen som är lika spännande som eken själv. Och på somrarna böljar ljusreflexer upp i lövverket nedifrån - den solbelysta sjön bildar våglika ljusblänk igenom den.
Så här jag kan hålla på i evigheter... Jag gillar verkligen ekar, och särskilt denna.
--------------------
|