Intressant inlägg med mycket "tyckande", och det är ju det intressanta, för "tycker" gör vi ju alla när det gäller det mesta. Det är väl det som ingår i att vara människa.
"Tyckande" har ett stort inflytande i vårt samhälle faktiskt, det kan vi nog aldrig komma ifrån.
Vad tycker JAG då, om vargar, avskjutning, dödande och slakt. Och om att
människan ska bestämma hur våra omgivningar ska se ut?
Ja, jag tycker att det är SVÅRT att med säkerhet tycka något konkret här. Till exempel så är det vi kallar "vår natur", ett tusenårigt framväxande samspel mellan det vilda och det tama, mellan odlat och vilt.
I stort sett är det vi kallar natur faktiskt ett kulturlandskap! Och den minskande mångafalden beror på förändringar i jordbruket och djurhållningen. Vi kan "tycka" vad vi vill om det, men det är ändå VI som "bestämmer", helt enkelt för att även VI måste leva och överleva.
Vad har det med rådjuren att göra? Vet inte. Eller avskjutning av varg? Vet inte. Eller avskjuting av räv.
Tja, bilden på jägarförenngens (eller vad de heter) hemsida, med rader av stolt upphängda skjutna rävar, blir jag bara äcklad av. Här handlar det varken om naturvård, naturglädje, eller klokskap, utan bara om en massa testosteron, som jag ser det.
Tycker jag. Och det är min frihet att tycka.
Vad gäller vargen är det svårare. Pratade med en utsatt djurhållare i Västmanland i helgen. Hur hans djur (får, lamm, även kor) blir rivna av vargar, och hur det påverkar honom. Både känslomässigt och ekonomisk, samt hans turer med myndigheterna. Och hur svårt det är att i praktiken lösa eländet.
Han får hjälp med viltstängsel, 20:- metern. Men ingen hjälp att sätta upp det (rör sig om långa sträckor!!). Dessutom är det elstängsel som hela tiden måste ses över och underhållas, och hållas fritt från gräs och annat underifrån. Att få elstyrkan bra fungerande är svårt av flera olika orsaker.
Han får givetvis ersättning för rivna och dödade djur. Men förutom den känslomässiga aspekten (som är STOR när ens egenuppfödda djur ligger döda eller skadade eller försvunna) måste han lämna in öronmärkningen för att få ersättningen. Oftast är detta försvunnet, och ersättningen uteblir.
Han räknar med att ha gjort en förlust på 200 000:- på ett år. Kul va? Och han känner att han inte klarar mer, inte orkar hålla på. Lägger han av, är det åtskilliga hektar värdefull betesmark/kulturmark som istället planteras med gran. Kul va?
Från myndigheterna upplever han att han bara fått "hånskratt" tillbaka, "Leve Vargen - strunt i honom (och hans djur)". Men när det blev tal om att sluta, då fick han i alla fall lite mer respons, för marken är naturaområde.
Så, ja, vad tycker jag om vargen? Tycker faktiskt "ingenting", vet inte vad jag ska tycka. Däremot TYCKER JAG att BÅDA SIDOR måste börja med en konstruktiv KOMMUNIKATION baserad på ömsesidig respekt. Det saknas idag.
Och allra främst, tycker jag, att det kan vara helt okej att döda djur - men det ska ske stressfritt och utan plågor!! Det ska ske HUMANT!! Allt annat är förkastligt och ovärdigt.
Och jag har svårt att fördra dödandets för dödandets skull, för nöjets skull, enbart för testosteronets skull, för att få¨känna sig som "jägare", som en "ursrpungsmänniska".
Jag trivs helt enkelt bättre med människor som "bryr sig".
Jägare
11-08-2011, 17:29
