Katter behöver animaliskt proteinKatter är obligata (strikta) köttätare och väldigt olika hundar i fråga om sina näringsmässiga
behov. Vad betyder det då att vara en ”obligat köttätare”? Det betyder att din katt av naturen är
byggd att få sina näringsbehov fyllda genom konsumtion av stora mängder animaliska
proteiner (kött/organ) och att den har mycket mindre näringsmässigt utbyte av vegetabiliska
proteiner (säd/växter). Det betyder att katter saknar vissa metaboliska funktioner och att de
inte kan tillgodogöra sig vegetabiliska proteiner lika effektivt som animaliska proteiner.
Det är mycket viktigt att komma ihåg att alla proteiner inte är likadana.
Proteiner från animaliska vävnader har en komplett aminosyreprofil. (Aminosyror är
proteinernas byggstenar. Tänk på dem som bitar i ett pussel.) Växtbaserade proteiner
innehåller inte alla de nödvändiga aminosyror en obligat köttätare behöver. Kvaliteten på och
sammansättningen av ett protein (finns alla pusselbitar?) beskrivs med termen biologiskt
värde.
Människor och hundar kan utnyttja pusselbitarna som finns i växtproteiner och tillverka de bitar
som fattas. Katter kan inte göra detta. Det är orsaken till att människor och hundar kan leva på
en vegetarisk diet medan katter inte kan det. (Observera att jag inte rekommenderar
vegetariska dieter för hundar).
Katten behöver bra proteinAtt katten behöver få i sig stora mängder av olika aminosyror via sin kost beror mest sannolikt på att katten, evolutionärt sett, alltid har ätit en proteinrik kost. De bytesdjur som utgör kattens naturliga kost innehåller mycket protein, måttliga mängder fett och väldigt lite kolhydrater så det vore resursslöseri för katten att syntetisera en massa aminosyror själv när den får i sig dem via sin mat.
Om man ger ett allätande djur en proteinfattig kost kommer den att spara på aminosyrorna genom att minska på aktiviteten hos aminosyratransferas och andra enzymer som är inblandade i nedbrytning av protein. Detta sker inte hos katten om man ger den proteinfattig mat. Vetenskapliga studier har visat att katten har en väldigt begränsad förmåga att anpassa proteinnedbrytningen efter mängden protein i maten. Katten fortsätter att använda protein som energikälla (även för andra ändamål) även när maten bara innehåller små mängder protein.
Förutom kattens generellt större behov av aminosyror finns det några specifika aminosyror som katten har särskilt stort behov av och det är aminosyrorna arginin, cystein, metionin och taurin.
Bygger upp ben, muskelvävnad och nervsystemet. Proteiner består av kedjor av aminosyror som är sammanlänkade vid sina ändpunkter. En del aminosyror kan inte framställas av kroppen. Dessa kallas essentiella aminosyror och måste ingå i kosten. Brister kan ge allvarliga medicinska tillstånd. Att maten innehåller rätt mängd proteiner är viktigt, men ännu viktigare är kvaliteten. Proteiner av hög kvalitet finns i fisk, ägg och rött kött. Senor och bindväv ger protein av låg kvalitet.
En essentiell aminosyra som förtjänar närmare uppmärksamhet är
arginin. En katt som saknar tillräckliga mängder av arginin i sin kost kan inte omvandla ammoniak till urea, och kan få farligt höga och rentav dödliga nivåer av ammoniak i blodet. Denna aminosyra behöver katten bla. för att kunna omvandla ammoniak till urinämne, för att öka utsöndring av endokrina vätskor och för att kunna binda kväve. Brist på arginin leder till att katten drabbas av hyperammonemi (salivering, neurologiska abnormaliteter, kräkningar, stelkramp och koma) och katten kan dö bara några timmar efter att symptomen visat sig. Katter som äter en köttbaserad kost löper dock ingen risk för att drabbas av argininbrist eftersom animalisk vävnad innehåller stora mängder arginin. En annan essentiell aminosyra för katter är taurin. Utan tillräckliga mängder
taurin förtvinar ögats näthinna, och det leder till total blindhet om ingenting görs för att förbättra kosten. Andra besvär som härrör från taurinbrist är förstorat hjärta och störningar i fortplantningen.
Och så över till
Cystein och metionin. Det finns många olika förklaringar till varför katten har särskilt stort behov av dessa två aminosyror, men det huvudsakliga skälet till det är att de är glukogena aminosyror som bryts ner till pyruvat som oxideras och förser katten med energi. Hos hundar och andra djur fyller metionin och cystein många funktioner, men omvandlas främst till taurin, homocystein och S-adenosyl-metionin och dess metaboliter, vilka är viktiga antioxidanter som bekämpar fria radikaler.
Utöver nämnda funktioner är kattens cysteinbehov stort pga. produktionen av hår och felinin, en svavelinnehållande aminosyra man finner i urinen hos katter. Felininets funktion är i stort sett okänd, men det kan vara viktigt för revirmarkering.
Både metionin och cystein finner man i stora mängder i animalisk vävnad så brister är ovanliga hos katter som äter en köttbaserad kost. Brist kan dock uppstå hos anorektiska katter och katter som äter mat innehållande vegetabiliskt protein. Metionin- eller cysteinbrist visar sig ofta genom dålig tillväxt hos kattungar eller dermatos och dålig päls hos vuxna katter.
Katten måste ha fettLipider, eller fetter som vi vanligtvis kallar dem, ger energi och gör maten smakligare. Lipider består av fettsyror och glycerol, vilka bildar kedjor av olika längd. En del är mättade, andra är omättade. Fettsyrorna ger energi, ingår i cellmembranernas sammansättning och är förstadier till neurotransmittorerna.
Dessa två senare funktioner sörjs för av de essentiella fettsyrorna, som katten måste få genom födan. Katter skiljer sig från hundar eftersom de,
förutom taurin, också behöver linolsyra och arakidonsyra som bara kan fås från animaliska källor. Katter saknar de enzymer som är nödvändiga för omsättningen av dessa ämnen.
Om kattens kost enbart innehåller essentiella fettsyror från växter får katten bristsjukdomar.
Lite mer utförligt: De essentiella fettsyrorna linolsyra, alfa-linolensyra och arakidonsyra kan djuret inte bilda själv utan de måste finnas i fodret. Linolsyra och arakidonsyra hör till omega-6-fettsyrorna och alfa-linolensyra hör till omega-3-fettsyrorna. Namnet omega-6 och omega-3 anger hur fettsyremolekylen är uppbyggd. Linol- och linolensyra finns i vegetabiliskt fett medan arakidonsyra endast finns i djurfett. Arakidonsyra är en precursor till prostaglandiner, prostacykliner, leukotriener och tromboxaner som är involverade i vasodilation och vasokonstriktion, muskelkontraktion, blodtryck, reglering av kroppstemperatur samt blodets koagulationsförmåga. DHA (dokosahexaensyra) och EPA (eikosapentaensyra) är två fettsyror som hör till omega-3-gruppen. De finns framför allt i fisk.
Brist på essentiella fettsyror kan ge reproduktionsstörningar, torr och matt päls, dermatit på grund av att den naturliga fettbalansen på huden rubbas samt försämrad sårläkning. Brist är mycket ovanligt men hos katt kan det även ge leverdegeneration och onormal tillväxt hos kattungar.
Eftersom fett bidrar med mycket energi till fodret måste övriga näringsämnen vara rätt balanserade till energitätheten, så att djuret verkligen får i sig allt vad det behöver. Överskott på fett, alltså mer fett än vad tarmen klarar av att bryta ned, kan ge diarré samt naturligtvis även bidra till övervikt.
Att tillföra ett helfoder någon typ av fett i syfte att förbättra pälskvaliteten, är bara effektivt om djuret verkligen lider av brist på fett och essentiella fettsyror. I annat fall leder det endast till att fodret blir obalanserat.
Katten ska ha A- och D-vitaminVitaminer är livsnödvändiga. De klassificeras som fettlösliga (A, D, E och K) eller vattenlösliga (B och C).
Beträffande
A-vitaminet skiljer sig kattens behov från hundens. Katter kan inte förvandla betakarotenerna till retinol (A-vitamin).
Till skillnad från människan kan inte katten framställa D-vitamin med hjälp av solljus.Därför måste man tillföra dessa två vitaminer i kattens kost. De kommer från animaliska källor,särskilt lever,och visar att katten är en genuin köttätare.
C-vitamin har katter inget behov av i den bemärkelsen att de måste äta det. Katter tillverkar sitt eget C-vitamin från den animaliska födan.
Skillnader i utfodring mellan hund och kattProteinmetabolismKatt har dubbelt så högt proteinbehov som hunden. Protein består till cirka 16 % av kväve. Kväve frigörs av två enzymer i levern – deaminas och transaminas. Om proteinintaget minskar kan hunden minska antalet enzymer som bryter ned aminosyror, vilket gör att en lägre proportion av aminosyrorna bryts ned. Det gör att hunden kan spara kväve och öka återanvändningen av aminosyrorna. Katten kan däremot inte justera sina enzymer vilket ger kväveförlust vid lågt proteinintag.
TaurinbehovTaurin är en essentiell aminosyra för katt, som endast finns i kött eller fisk. Taurin behövs för honkattens reproduktion och för synen. Hunden kan bilda taurin från aminosyrorna metionin och cystin. En vanlig orsak till att brist kan uppkomma är om katten ges hundmat, där det vegetabiliska innehållet är högre än det animaliska. Otillräckligt intag av taurin kan vara en orsak till att katten utvecklar dilaterad kardiomyopati, samt ökar risken för tillbakabildning av näthinnan.
ArgininbehovArginin behövs för normal proteinsyntes samt i ureacykeln där arginin gör att ammoniak omvandlas till urea. Katt utvecklar snabbt hyperammonemi vid brist på arginin. Symptom som kräkning, diarré, muskelspasm och hyperestesi ses, och hyperammonemi kan vara livshotande. Växande hundar har också ett behov av arginin i fodret, men vid brist får de inte alls så grava symtom som katter får. Om djuret får i sig tillräckligt med protein får det även sitt behov av arginin tillfredsställt.
EnergimetabolismGlukos som tagits upp av kroppen måste brytas ned av två enzymer i levern innan det kan metaboliseras. Glukokinase som är aktivt då större mängder glukos levereras till levern och hexokinase som jobbar på vid låga mängder glukos. Kattens lever har endast enzymet hexokinase, vilket gör att kattens lever inte kan öka metabolismen av glukos vid höga kolhydratintag.
Förutom från kolhydraterna i fodret får hunden och katten även energi genom glukoneogenesen. I lever och njurar bildas då glukos från propionsyra, mjölksyra, glycerol och vissa aminosyror. Glukoneogenesen hos hunden sätts igång i samband med utfodring, medan katten har en konstant glukoneogenes. Katten använder sig främst av aminosyrorna för att upprätthålla rätt nivå av glukos i blodet.
FettsyrebehovFörut trodde man att hunden fick sitt behov av omega-6-fettsyrorna tillfredsställt bara de fick tillräckligt med linolsyra från fodret. Nu har det visat sig att hunden även behöver alfa-linolensyra tillsatt i fodret. Katter klarar inte av att syntetisera tillräckligt med arakidonsyra från linolsyra, därför måste deras foder även tillföra arakidonsyra. Ny forskning visar att även valpar kräver tillsats av arakidonsyra i fodret.
VitaminbehovKatten kan inte omvandla aminosyran tryptofan till B-vitaminet niacin. Men det är av litet praktiskt värde eftersom niacin finns i tillräcklig mängd i foder. Kattens behov av niacin är cirka fyra gånger högre än hundens behov.
Katten har ett högre thiaminbehov än hunden eftersom den inte kan tillverka det i tarmen. Thiamin är värmekänsligt och förstörs vid fodertillverkningen, därför måste det tillsättas efteråt. Rå fisk innehåller enzymet thiaminas som bryter ner thiamin, därför är thiaminbrist vanligare hos katt.
Pyridoxinbehovet hos katt är även det större än hos hund. Pyridoxin hjälper till i aminosyremetabolismen tillsammans med transaminaser. Eftersom katten har ett ökat proteinbehov då den inte kan minska aktiviteten hos leverenzymerna, har den även ett högre behov av vitaminet pyridoxin.
Katten behöver få A-vitamin i ren form eftersom den inte kan omvandla betakaroten till A-vitamin.
FysiologiUppställning av fysiologiska skillnader mellan människa och katt av ©2004, Matilda Eriksson, S*Cerridwe
Efter tabellen följer en mer utförlig beskrivning om varje skillnad av mig.Katten har: Människan har:
- kort tarmsystem - relativt långt tarmsystem
- liten magsäck - relativt stor magsäck
- spetsiga och vassa tänder - tänder med flat yta
- fixerade käkar som inte kan röras i sidled - käkar som kan röras i sidled
- fett som främsta energikälla - kolhydrater som främsta energikälla
- inte förmåga att omvandla betakaroten till A-vitamin - förmåga att omvandla betakaroten till A-vitamin
Tarmsystem
Passagetiden genom människans mag- och tarmkanal är 35-55 h jämfört med 12-16 h hos katten, en indikation på att vi är konstruerade för att livnära oss på olika typer av föda. Ett långt tarmsystem är nödvändig för att effektivt utvinna energi och näring ur en kost bestående av råvaror som kräver en omsorgsfull och längre process som spannmål. Ett kort tarmsystem är däremot viktigt hos ett rovdjur som är konstruerad till att fånga och förtära bytesdjur med hög smältbarhet som kött, ben och organ.
Magsäck
Kattens lilla magsäck är till skillnad från många andra djur inte anpassad till att töjas mycket utan till att med jämna och relativt korta mellanrum få föda som den snabbt bearbetar och skickar vidare, precis som kattens jaktbeteende och typ av bytesdjur lämpar sig till.
För att få perspektiv på detta kan man jämföra med en hund som istället har en mage anpassad till att med stora mellanrum fälla ibland enorma byten i flock. En hundmage kan expandera så att den utgör 7-8 % av kroppsvikten, för en människa på 60 kg skulle detta innebära att äta en måltid på 5 kg.
Kattens mage är även mycket syrligare än människans och för den som är orolig över farliga bakterier i kött kan minnas denna väsentliga skillnad. Skulle köttet mot förmodan innehålla mindre bra bakterier är magsyran så stark samt tarmen så kort och snabbt arbetande att de helt enkelt inte får en chans att fästa och växa till ett problem.
Tänder
Denna skillnad är väldigt lätt att bekräfta på egen hand med inget annat hjälpmedel än dina ögon. Har du någon gång tagit dig en titt på en katts tänder så vet du att den faktiskt helt saknar flata tandytor som är nödvändigt för att kunna mala och finfördela vegetabilier, detta är något du och jag är utrustade med liksom alla andra omnivorer och herbivorer.
Katten har två specialgaddar längst fram, så kallade rovtänder, detta är typiskt för rovdjur då de behöver kunna hålla fast, punktera och slita isär kött och krossa ben. De två par spetsiga tänderna längst bak på varje sida har en klippande effekt (saxeffekt) och används för att klippa itu stora stycken till bitar lagom att svälja. Man brukar säga att det enda man behöver göra för att veta vad ett djur äter är att titta i munnen.
Käkar
Ännu en faktor som gör katten olämplig till att tugga grönt är oförmågan att röra käkarna i sidled, därför kan den inte åstadkomma en abrasiv effekt som är kritisk hos växtätare för att de verkningsfullt ska kunna använda sina flata tänder. En katts käke kan endast röra sig upp och ner och är det enda som behövs då den fördelar kött och ben till mindre bitar som de sedan sväljer.
Vi kan dock röra våra käkar åt alla håll, prova själv att dra underkäken åt höger och vänster och föreställ dig tugga fibriga grönsaker utan den möjligheten.
Energikälla
Det här är en väldigt stor skillnad, eftersom katten under tusentals år har fått livnära sig på allt annat än kolhydrater saknar dess kropp förmågan att effektivt använda kolhydrater som energikälla. Motsvarigheten till kolhydrater för dig och mig är för katten animaliskt fett.
Hos växtätare finns även enzymet amylas som används för att spjälka kolhydrater och detta enzym saknas i kattens saliv och finns i väldigt begränsad mängd i tarmen. Katten kan använda stärkelse men enkelt uttryckt så lagras den i slutändan som fett och orsakar på lång sikt fetma.
Slutsummering
Varför är detta så viktigt då? För att förstå varför en katts näringsbehov, fysik och metabolism inte kan jämföras med vår och därmed förstå varför man behöver utfodra katten med en kost olik vår egen är det nödvändigt att man inser och framförallt erkänner dessa skillnader.
Jag har försökt uttrycka mig så kortfattat och enkelt som möjligt, man behöver inte kunna alla anatomiska detaljer för att utfodra sin katt med en artlämplig föda och den här typen av information törstade jag själv efter när jag började intressera mig för ämnet, hoppas den är till nytta.
Källor:
http://www.djurskyddsportalen.sehttp://support.swecat.com/index.php?dload=...wnloaditemid=11http://www.swecat.com/Katt/Naringslarahttp://kattensnaringslara.wordpress.com/ka...ivor/fysiologi/http://kattskyddet.hemsida24.se/näringslära-katt-1914098http://h24-files.s3.amazonaws.com/25610/46562-C3N0T.pdfLitteraturNatural nutrition for dogs and cats
Författare: Kymythy Schultze
Språk: engelska
Natural nutrition for cats: The path to purr-fect health
Författare: Kymythy Schultze
Språk: engelska
Feeding Your Cat: Know The Basics of Feline Nutrition
Författare: Lisa Pierson
Språk: engelska och svenska
Pottengers Cat’s: A study in nutrition
Författare: Francis Marion Pottenger
Språk: engelska
Raw fed cats, an illustrated companion guide
Författare: Linda Zurich
Språk: engelska
Raw fed cats, complete website text PDF
Författare: Linda Zurich
Språk: engelska
BARF för katt
Författare: Matilda Eriksson
Språk: svenska
Näringslära för katt
Författare: Matilda Eriksson
Språk: svenska
Herbs for pets: The natural way to enhance your pets life
Författare: Mary L. Wulff, Greg L. Tilford
Språk: engelska
Your cat: Simple new secrets to a longer, stronger life
Författare: Elizabeth Hodgkins
Språk: engelska