CITAT (Gossen Ruda @ 31-08-2011, 20:42)

Att vargen hamnade på den svenska rödlistan är ganska olyckligt för den har inte där att göra. Rödlistan är till för att lista djur som löper risk att dö ut på en hundraårsperiod, olika risk i varje grupp. Vargen som från ett par utplanterade vargar på slutet av 70-talet nu expanderat till uppåt 300 djur är ett talande bevis för detta. Kriterierna kanske passar för växter och insekter man knappast för toppredatorer.
"djur som löper risk att dö ut på en hundraårsperiod"?
Det där med hundraårsperiod har jag aldrig hört för. Vart har du hört/läst det?'
Varg
Kategori: Starkt hotad (EN)
Kriterier: D
Dokumentation: Vargen har stor förmåga att anpassa sig till vitt skilda miljöer, men är beroende av en relativt rik fauna, helst med inslag av större bytesdjur. År 2008 konstaterades 25 föryngringar i Skandinavien, varav 22 föryngringar i Sverige och tre föryngringar i Norge (Viltskadecenter och Högskolan i Hedmark). Antalet reproduktiva individer skattas till 170 (150-200). Det vi känner till reproducerar sig 46 % av de etablerade paren. Därtill bedöms hälften av övriga vargar vara könsmogna varvid erhålles ca 170 könsmogna ind. (52 revir x 2 + 70). Som del av samma bestånd tillkommer ca 25 individer i Norge. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. Förekomstarea = 52 revir x 1000 km2. Populationen är ökande. Populationen har under den senaste 15-årsperioden ökat från cirka 30 individer 1993 till cirka 240 individer 2008. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Lite från deras egna webbsida
http://www.artdata.slu.se/rodlista/Om rödlistan
En rödlista är en redovisning av arters risk att dö ut från ett område, t.ex. ett land. ArtDatabanken har Naturvårdsverkets uppdrag att ta fram Sveriges rödlista. Rödlistade arter i Sverige 2010 är den tredje svenska rödlistan som baseras på de internationellt vedertagna kriterierna från Internationella Naturvårdsunionen (IUCN).
Vid rödlistningsbedömningen utvärderas tillgängliga data från forskning, miljöövervakning, museer, amatörbiologers rapporter, litteratur m.m. mot de internationella, formaliserade kriterierna.
En art som rödlistas enligt IUCN:s kriterier är sålunda helt oberoende av om det finns speciella bevarandeskäl, eller om arten i fråga omfattas av lagstiftning, konventioner eller t.ex. speciella affektionsvärden. Kriterierna syftar enbart till att så objektivt som möjligt kvantifiera den relativa utdöenderisken.
Flera olika faktorer har betydelse vid rödlistebedömningen av arter. Fragmentering betyder att en arts utdöenderisk är förhöjd p.g.a. att flertalet individer lever i små och relativt isolerade delpopulationer. Havsörnen i inre Lappland är exempelvis isolerad från kustpopulationen vilket kan utgöra ett hot mot arten. Generationstid definieras i allmänhet som livslängden hos en genomsnittsindivid. Generationstiden ger viktig information om hur kapabel stammen är att återhämta sig efter en försvagning. Dessutom görs en allmän sårbarhetsanalys. Hackspettar är till exempel mycket stationära, vilket göra att försvagade stammar inte kan återhämta sig genom att individer tillförs från närliggande områden. Andra arter kan vara utsatta för biotopförändring som minskar deras livsutrymme, eller illegal jakt. Alla dessa faktorer sammanvägs för att ge en sammantagen bedömning av artens tillstånd och status.
Exempel
Havsörn förekommer årligen i alla Sveriges län utom F, N och Z där den tidigare funnits. Den har klassats i kategorin VU (sårbar) delvis för att stammen just återhämtat sig efter en stor och långvarig svacka. Hotförklaringen är D1, eftersom stammen i längden är för liten och måste växa, specifikt är antalet könsmogna individer för lågt.
Havsörnen klassas alltså som VU D1.
I Rödlistan kategoriseras arter efter deras bedömda tillstånd och status (internationell kod inom parentes):
Utdöd (EX, Extinct)
Nationellt utdöd (RE, Regionally extinct)
Akut hotad (CR, Critically endangered)
Starkt hotad (EN, Endangered)
Sårbar (VU, Vulnerable)
Nära hotad (NT, Near threatened)
Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist.
Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid. Dessa arter publiceras inte i Rödlistan.
En art listas med asterisk när den på grund av intilliggande starkare stammar tagits upp i en lägre hotkategori trots att hotbilden lokalt (i Sverige) motiverar en allvarligare hotkategori.
Lite från wikipedia för den som vill veta mer.
Redigerat av Orkidétjuven: 03-09-2011, 12:38