CITAT (Red Top @ 18-09-2011, 19:57)

Du borde testa hur härligt det är att skrika i en ekande trappuppgång.
Men du är ju inte fyra år förstås.
Och du har väl inga egna barn, eftersom du har så bestämda åsikter om barnuppfostran
Om jag vore du, skulle jag ha bett grabben om ursäkt för mitt häftiga humör. Du skrämde honom säkert.
Hade du överhuvudtaget pratat med familjen innan du tappade humöret?
Jag har dålig erfarenhet av griniga människor, som jobbar natt. En nyinflyttad granne till oss ville få en småbarnsfamilj, som bott i huset i drygt 15 år, vräkt, eftersom han inte stod ut med att ungarna pratade och skrattade, när de gick till dagis.
Har man ett nattarbete, måste man vara förberedd på att grannarna kanske "låter" på dagarna. Alla kan ju inte tassa på tå för att en granne jobbar natt.
Det finns ju både öronproppar och hörselskydd att köpa.
Jag uttryckte mig lite klumpigt, för nog var sonen med när jag mötte dem senare och bad om ursäkt. Och då jag inte skriker åt folk så såg ungen mer förvånad ut än rädd vid utskällningen.
Jag vill gärna säga att jag hade pratat med familjen innan, eftersom vi byter ord till och från i trappuppgången, men jag vågar inte säga något för säkert.
Jorå, jag har öronproppar på när jag jobbat natt och är fullkomligt medveten att jag inte kan kräva samma tystnad från grannarna som på natten, jag vill inte ens något sådant. Som sagt, inte ens jag är tyst dagtid ;P Men av att ha hört grannungen skrika två till fem gånger per dag i trapphuset i två veckor så försvann min gräns för gott uppförande

Jag har inget emot folk som skrattar, eller ens pratar rätt högt i trapphuset, men nu gällde det som sagt att skrika för nöjes skull och inte i kommunikationssyfte. Därför tycker jag det är rätt hemskt att någon försöker vräka grannar som uppenbarligen njuter av livet på väg till dagis, det är väl gulligt om något och inget att bli irriterad på.
Och om du undrar så fortsätter jag att heja och utbyta ord i trapphuset med dem, även med fyraåringen.
Hoppas du har bra grannar idag Red Top.
Kram