Parkslide, bra för biologisk mångfald? Alternativ

[Jan Lindgren]

Hej!
Det fruktansvärda ogräset parkslide blommar för fullt. Alla klagar på det stackars ogräset men gå ut och titta på alla insekter som tycks älska blommorna på parkslide. Är det kanske så att parkslide är gynnsamt för att få en mångfald av olika insekter? Ska vi göra lite fler planteringar av parkslide?
RUDAN, kan du gå ut och kolla om det är "värdefulla" insekter som gynnas av parkslidet.
MVH
Jan Lindgren

[Jan Lindgren]

Hej!
Jag har full förståelse för att gröna biologer försöker hitta på jobb på naturvårdsverket. Det är inte lätt för ungdomar som lurats att läsa grön biologi på universitetet. Arbetsmarknaden är obefintlig. Enstaka projektjobb dyker upp ibland men då får man var beredd att flytta ofta. Min kompis har en sådan värdelös utbildning.

När jag för 35 år sedan flyttade hit så var parksliden ca 2 kvadratmeter stor. Idag är den med hjälp av stora maskiner ca 25 kvadratmeter. Den blir inte mycket större för lövslyet stoppar den. Knappast någon besvärlig art.
Jag kollade en koloni snöbär idag. för 35 år sedan var den ca 5 kvadratmeter, idag ca 10 kvadratmeter. Föga troligt att den tränger ut någon sällsynt art.
Den lilla blekbalsaminen är ett trist ogräs men kan knappast kallas invasiv.
MVH
Jan Lindgren

[Anders zon 1]

Hej!
Jag har full förståelse för att gröna biologer försöker hitta på jobb på naturvårdsverket. Det är inte lätt för ungdomar som lurats att läsa grön biologi på universitetet. Arbetsmarknaden är obefintlig. Enstaka projektjobb dyker upp ibland men då får man var beredd att flytta ofta. Min kompis har en sådan värdelös utbildning.

När jag för 35 år sedan flyttade hit så var parksliden ca 2 kvadratmeter stor. Idag är den med hjälp av stora maskiner ca 25 kvadratmeter. Den blir inte mycket större för lövslyet stoppar den. Knappast någon besvärlig art.
Jag kollade en koloni snöbär idag. för 35 år sedan var den ca 5 kvadratmeter, idag ca 10 kvadratmeter. Föga troligt att den tränger ut någon sällsynt art.
Den lilla blekbalsaminen är ett trist ogräs men kan knappast kallas invasiv.
MVH
Jan Lindgren

Hur kom arbetsmarknaden för gröna biologer in i den här diskussionen ...?

Får jag fråga vad du lurats att läsa som är så allvetande och kategorisk i frågan om "miljönissarnas" (citat från dig) värdelöshet Jan?

När det gäller snöbär så tror jag inte heller att den kommer att bli något stort problem - såvida inte klimatet förändras så att den gynnas av det. Parkslide är lite värre men också den sprider sig mest med rotskott och då blir problemet inte lika stort som med en fröspridd växt. Fast problemet med invasiva arter är ju inte isolerat till bara de enskilda arterna utan det värsta är att den samlade effekten av alla arter tillsammans blir värre än summan av de enskilda arterna. Dessutom är en art oftast inget problem till att börja med men när populationen blivit tillräckligt stor kan den börja sprida sig ohämmat. Så vilken art som i framtiden kommer att bli besvärlig är svårt att sia om om man inte kan snegla på utvecklingen i andra länder där det gått längre. Apropå igenväxning av tidigare hävdade marker: flera av de invasiva arterna, t ex gullris, lupin och jättebalsamin, bidrar till att tidigare öppna hävdade marker växer igen snabbare. Om parksliden får större utbredning får den också samma effekt.

[malarmaster]

Hur kom arbetsmarknaden för gröna biologer in i den här diskussionen ...?

Får jag fråga vad du lurats att läsa som är så allvetande och kategorisk i frågan om "miljönissarnas" (citat från dig) värdelöshet Jan?

När det gäller snöbär så tror jag inte heller att den kommer att bli något stort problem - såvida inte klimatet förändras så att den gynnas av det. Parkslide är lite värre men också den sprider sig mest med rotskott och då blir problemet inte lika stort som med en fröspridd växt. Fast problemet med invasiva arter är ju inte isolerat till bara de enskilda arterna utan det värsta är att den samlade effekten av alla arter tillsammans blir värre än summan av de enskilda arterna. Dessutom är en art oftast inget problem till att börja med men när populationen blivit tillräckligt stor kan den börja sprida sig ohämmat. Så vilken art som i framtiden kommer att bli besvärlig är svårt att sia om om man inte kan snegla på utvecklingen i andra länder där det gått längre. Apropå igenväxning av tidigare hävdade marker: flera av de invasiva arterna, t ex gullris, lupin och jättebalsamin, bidrar till att tidigare öppna hävdade marker växer igen snabbare. Om parksliden får större utbredning får den också samma effekt.

om inte öppna hävdade marker sköts växer de igen oavsett,möjligt att parkslide eller något annat "invasivt"kommer men i slutändan tar träden över,björk o gran brukar vara först.ser i min omgivning hur tidigare hagar med örter o hassel,hagtorn nu är borta o det redan efter 10 år,nu övertagna av gran o björk.just gran är i mina ögon det värsta ogräset i sverige,men kommersielt viktig.
diskussionen bör ju föras om hur vi håller landskapet öppet,hur göra för att det skall gå. Ulf

[Anders zon 1]

om inte öppna hävdade marker sköts växer de igen oavsett,möjligt att parkslide eller något annat "invasivt"kommer men i slutändan tar träden över,björk o gran brukar vara först.ser i min omgivning hur tidigare hagar med örter o hassel,hagtorn nu är borta o det redan efter 10 år,nu övertagna av gran o björk.just gran är i mina ögon det värsta ogräset i sverige,men kommersielt viktig.
diskussionen bör ju föras om hur vi håller landskapet öppet,hur göra för att det skall gå. Ulf

Jo det har du helt rätt i. I princip alla öppna marker nedanför fjällen växer ju igen om de inte sköts. Det är sorgligt att se hur marker som hävdats och hållits öppna under 100-tals, kanske 1000-tals år, växer igen. Ett jättestort problem som jag inte tror det finns någon enkel lösning på eftersom det beror på så många olika saker.

Min poäng vad dock att de invasiva främmande arterna är en ytterligare belastning på ett redan skadat landskap. De kan förstöra övergivna marker snabbare genom att effektivt tränga undan den naturliga vegetationen. I slutändan kommer som sagt träden in och tar över men en "vanlig" ängsmark utan en massa invasiva arter kan behålla mycket av sina värden länge efter det att hävden upphört och kan många gånger restaureras om igenväxningen inte gått alltför långt. Kommer det däremot in invasiva främmande arter förlora marken värdena betydligt snabbare. Dessutom är kan en del av de invasiva arterna också invadera skötta marker, t ex lupiner i vägkanter där dom tränger undan inhemska ängsväxter som numera inte har så många andra ställen att leva på än i vägkanternas slåtterängsliknande miljöer.