Bättre förr? Alternativ

[Gossen Ruda]

I sticktråden skrev jag att jag nån gång på 60-talet blev fotograferad ute på gatan av en kringvandrande fotograf. Det var inga problem. Vad hade hänt idag? Stora pedofillarmet hade gått och farbror blå hade kommit ångande med blåljus. Även om barnet varit fullt påklätt. Det finns en hysterisk barnsäkerhetsnoja i samhället idag. Möjligen är det befogat men jag betvivlar det.

Funderar lite på innehållet i Uppdrag granskning igår. Jag har bara läst om det och sett lite utdrag, jag orkar inte med programmet och programledarna. Uppdrag förvanskning kallas det ofta och ibland med stor rätt. Det är aldrig objektivt. Tydligen hade ett helt oskyldigt sänggnabb bland ungarna i föräldrarnas säng resulterat i en obefogad polisanmälan. En del socialtjänster gör inget även om det kommer flera larmsignaler, andra överreagerar på minsta misstanke. För en del skyddsfanatiker vore nog höjden av lycka om barnen togs från alla föräldrar så tidigt som möjligt och sen uppfostrades kollektivt, givetvis med könsåtskillnad.

[Gunilla T]

Socialtjänsten beslutar om att omhänderta barn, frivilligt eller mot föräldrars vilja.

Åklagaren skall aldrig väcka åtal om han/hon inte bedömer att åtalet leder till en fällande dom.

När det gäller barnmisshandel eller misstänkta sexuella övergrepp mot barn så är det väldigt svåra överväganden. I inga andra ärenden tvingas ett ev. brottsoffer leva, bo och vara beroende av en ev. förövare under den tid en utredning pågår. Om man byter perspektiv, från vuxen- till barnperspektiv så inser man nog hur svårt det är. Påverkan, hot och fortsatta övergrepp blir konsekvensen om barnet tvingas leva tillsammans med sin ev. förövare.

Socialtjänstens uppgift är att skydda barnet.

Det får inte bli fel, nej, men hur tycker ni man skall göra innan man har facit i hand?