Aaajj... Jag lider med er som fått era visdomständer utdragna... Jag har jätteobehag av tandläkare sen jag blev nertryckt i stolen några gånger av min första tandläkare - jo, han var/blev ökänd för att inte vara snäll mot sina barnpatienter. Jag var bara en gnällig unge i hans ögon, och det var ju inte nåt farligt laga hål, osv. Ingen notis togs när jag hade ont, utan då fortsatte han bara att borra. Men som liten var det hemskt att bli behandlad så...
Än idag har jag stora problem, i synnerhet med manliga tandläkare. Jag försöker verkligen slappna av, och min kvinnliga tandläkare är jättebra, ingen tvekan om det. Jag känner mig tryggare, men spänner mig ändå som en fjäder.
Fick tillfälligt en manlig tandläkare en gång, som absolut inte pratade med mig, utan bara med sin sköterska. Det slutade med att jag bröt ihop... Hela vägen hem var i ett töcken, minns jag fick motorstopp flera gånger, men väl innanför dörren hemma rasade jag ihop och bara grät... Och det värsta är att jag känner en sån skam för det!
Jaja... nog om det. Ville bara skriva av mig lite, tror jag. Och, jo, jag har alla mina visdomstänger kvar.... Stön!!
Carina
Idag har jag varit och dragit ut min visdomstand, så nu blir det fler frågor :)
25-10-2004, 10:37
