När landstingen auktionerar ut vården till den som kan göra det billigast, blir det som vi hade det för hundra år sedan. Varför inte prata klartext; gamla som inte klarar sig själva är till besvär för samhället. I det gamla bondesamhället hade man generationsboende. Det är inte vårt "moderna" samhälle byggt för. Nu blir alla gamla och sjuka, som inte klarar sig själva, en belastning för politikerna.
När man ska visa humanitet och det samtidigt inte får kosta, är det politikernas fel när det går snett. Politikerna är de vi valt att styra över våra skattemedel. Ingen av oss vanliga medborgare har något att säga till om, när vården planeras.
JOHAN ALVEHUS, ekonomie doktor som arbetar som lektor på Institutionen för Service Management, Lunds universitet, har skrivit ett i mina ögon bra inlägg på SvD Opinion.
Riskabelt att skapa låtsasmarknader i välfärden"Under den senaste tiden har privata aktörer inom vården kommit i skottlinjen. Äldreboenden håller inte den kvalitet som utlovats; chefer har hemliga bonussystem; marknaden lider av koncentration till ett fåtal aktörer. Det är lätt att ironisera över den förvåning som kommer till uttryck från beställarhåll:
Med bestörtning inser de plötsligt att riskkapitalbolag hemmahörande i skatteparadis inte primärt är intresserade av kvalitetsfrågor utan av att tjäna pengar.""I realiteten skapas vinsterna i välfärdssektorn genom att den andra sidan av ekvationen betonas: kostnadssidan. Det är genom att leverera tjänsten billigare som företagen konkurrerar med varandra, det är på det sättet som man vinner upphandlingar och det är så man genererar vinst.
Att inbilla sig att det i denna typ av kvalificerade verksamheter går att konkurrera med låga kostnader utan att det går ut över kvaliteten ska man inte göra."
"
...när vi låter företag agera på låtsasmarknader, där kostnadsnedskärningar är det enda sättet att gå med vinst på kort sikt, är vi inne på en riskabel väg i välfärdsbyggandet."