Åren går, ruggigt. Alternativ

[Gossen Ruda]

Mötte en gammal arbetskamrat i affären idag, han är väl något 10-tal år äldre. Bengt M. Vi snackade lite om gamla tider och kom in på arbetskamrater som kilat vidare. Alldeles för många. Göran J var en nyhet men ingen oväntad. Att ha diabetes och samtidigt kröka ordentligt är ingen bra idé. Fast han blev ändå över 60. Roger N kände jag till men Ulf L var en nyhet, båda var jämngamla med mig. Johnny S kände vi båda till, han var chef för en av avdelningarna där jag jobbade också jämngammal. Nån blodcancer. Beträffande de övriga jag nämnt och några till så var det också mest olika cancerformer. En annan gemensam nämnare var rökning. Så för ett långt liv, rök inte. Bengt har också rökt en gång i tiden men slutade för många år sen. Det är illavarslande att så många jämnåriga kamrater strukit med men än så länge kan jag betala skatten.

[Överbölingen]

När vi nu är inne på den "tråkiga tråden" så kan jag bara konstatera att jag har på de nu 17 år vi haft "Väst i byn" i Överböle varit på fler begravningar här än jag varit på i Östersund sedan 1963.

Hittar ingen annan orsak än att de jag knytit vänskapskontakt med här är i min nuvarande ålder och när jag höll till i Östersund så var jag yngre och då är dödligheten lägre i bekanstkapskretsen.

Tråkigt är det förvisso.
Min faster fyller 105 nästa år! Blind men klar i tanken. Märkligt hur naturen har sin gång. När min far drabbades av lungcancer (aldrig rökt i hela sitt liv) gick det på tre månader. Dagarna innan han gick bort meddelade läkaren att om en lunginflammation skulle dyka upp så skulle man inte åtgärda det. - Gamla människor skall dö av något. Enligt läkaren. Nu hann han gå bort utan lunginflammation men kanske jag skulle anmält händelsen om så vore fallet. Men trots allt hade han ju läkaren rätt.