Tack allihopa! Nu har det gått snart tre veckor och jag väntar hela tiden på att Mollis ska komma farandes så fort minsta lilla ljud kommer från köksregionen, matglad som få var hon lilla gumman. Vi lämnade henne på kremering och har nu fått en urna med hennes aska, folk tycker att man är tokig men jag tycker att det känns fint och bryr mig inte alls om det.
|