Tyck synd om mig!, Det verkar vara ett bra sätt! Alternativ

[*hehoc*]

Voine, voine!
Jag är gammal och och orkeslös. Har inga vänner som bryr sig. Min trädgård ser inte rolig ut i höstförfallet. Även katten är gammal och skruttig. Gubben har hosta och feber. Hemma ser det ut som f-n. Maten jag lagar är för kolhydratrik. Vinet avslaget. Ingen kommer hit och damsuger och tvättar mina smutsiga fönster. Barnen bara tänker på sig och sitt och aldrig på mig och mitt. Hur kan nån människa ha det som jag har det? Visst är det synd om mig? Uppriktigt sagt så känner jag INGEN anna som det är så synd om! Jag vill gärna ha goda råd hur jag kommer ut ur mitt elände.
med hälsningar, hehoc

[Micke]

jAG HAR OCKSÅ FÅTT VETA AV NÅGON INSÄNDARE ATT JAG KUNDE BLI AVSTÄNGD. dET BEHÖVS INTE. jAG STÄNGER AV MIG SJÄLV. jAG ÄR SÅ OTROLIGT BEGÅVAD ATT JAG INSER ATT JAG HAR INGET HÄR ATT GÖRA.

Ännu en bortmotad från forumet. Vad hade nu hehoc gjort som var så förkastligt? Försökt vara lite lustig bara - och genast dyker forumets liemän och -kvinnor upp som gubben ur lådan och beter sig som om hon skulle ha länsat någon av Röda korsets insamlingsbössor! Har ni inget sinne för proportioner?

Har berättat för min fru om hur det går till här ibland på odla.nu, men hon som håller sig till adoptera.nu konstaterar att det är likadant där: ständiga påhopp och elakheter till höger och vänster. Ångest, jämmer och elände ska det tydligen vara.

Det här verkar vara ett typiskt svenskt fenomen. I de motsvarande finskspråkiga fora vi deltar i förekommer nämligen inte sådan här hets, istället visar man hänsyn mot varandra, diskuterar sakligt och om någon råkar hetsa upp sig någon gång tar de övriga det lugnt och försöker visa förståelse istället för att genast mobba ut folk. Lite tråkigare diskussioner blir det i och för sig, men ingen behöver åtminstone må illa för att de öppnat näbben.

Micke(vars comeback på forumet blev mycket kort)