Sommarställe, ska man ha eller inte ?, Vill ha men vågar inte.. Alternativ

[Greenroomer]

Ni med sommarställe -är ni nöjda ?
Ni med sommarställe samt villa -är ni nöjda ?
Ni med sommarställe, villa och barn -är ni nöjda?
Ni med sommarställe, villa, gårdsplan, växthus och barn -är ni nöjda?

Vi önskar oss ett sommarställe vid havet/sjön men eftersom vi bor på landet, har stor gård och enorm (..) gårdsplan så känns det som om vi får ännu mera jobb med ett sommarställe.. Men å andra sidan skulle det kännas skönt att få komma bort från "arbetet" på gården och mest bara koppla av, simma sola osv Men, då vattnar ingen i växthuset, gräset växer på gården och man kan inte koppla av när man vet att det skulle finnas jobb hemma Vi har robotgräsklippare som sköter gräsmattan men man vill ju ha lite koll i alla fall vart den tar vägen. Att ordna med automatbevattning i växthuset är heller inget stort problem men...men...

Hur upplever ni detta? Kan ni koppla av på sommarstället ? Får ni dåligt samvete på sommarstället ?

Konstig fråga måhända men jag har länge gått och funderat på detta.

[Överbölingen]

Jag tror att det har med andra saker att göra.

Vårt fritdsboende dök upp medan jag fortfarande jobbade fullt ut. Vi hade villa i stan och ville ha något på landet för jakten och fiskets skull.
Efter att ha blåsts ett par gånger på tänkbara objekt så slog vi till när fastigheten i Överböle dök upp. Verifierat så heter den "Väst i byn".

När vi närmade oss pensionen så sålde vi villan till sonen och köpte hans bostadrrätt.
Det ångrar vi inte.
I villafasen var jag inte alls trädgårdsintresserad. Muttrade i mungipan över hustruns "illasinnade" påhopp att gräva där och där. Kloka visserligen men...

Så kom den dagen när potatisen (peran) inte funkade längre i Väst i byn. Det var samma sommar (1999) som vi byggde trekammarbrunnen enligt en principbeskrivning på nätet. Grävarn fick vända det övre perlandet och så täckte vi med svartplast. Vissa delar till nästa vår, andra ett par år fram i tiden. På den vägen är det. Totalt fel ur anläggningssynpunkt men dock vår trädgård. Sedan dess har det hänt mycket och själv bor jag mer än 75 % av tiden här medan hustrun körar, quiltar, och deltar i socialt liv i staden.

Kontentan är att det är jobbigt med trädgård och två är dubbelt så jobbigt. Men i Dan Anderssons, eller var det Ferlins, dikt ligger en sanning: ...men den kärlek där fanns ej förgängelse vet...

Även om vår trädgård är bohemisk så följer jag, som gammal officer, det engelska mönstret och är rosodlare och drar upp alldeles för många perennplantor. Utan att ha plats för dem.

Sommarrecidenset behöver ju inte en "sjangdobel" trädgård förrän du flyttar till en lägenhet när du blir tillräckligt gammal. Kanske det är därför jag håller till här. Upplever klaustrofobi i lägenheten.

För att få lite tidsbegrepp så kryper taxvalpen med förkärlek upp i den babylift som äldste sonen transporterades hem i från BB den 23aug 1970, f 19/8. Nu har hans döttrar den till dockorna! Ser hon inte skuldmedveten ut?


Redigerat av Överbölingen: 25-02-2012, 23:02