Fattiga barn i Sverige ! Alternativ

[Motti]

Kan någon förklara hur det är möjligt att det finns fattiga barn i Sverige i dag ? är det inte familjen som i så fall har det svårt och inte ha råd att ge sina barn allt .Fattiga barn låter som sjävförsörjande i mina öron OCH om nu så är fallet att vi har barn som inte får äta sig mätta då borde väl tex Röda korset se till att skaffa fadderföräldrar till våra svenska barn som har det svårt !jag skulle gärna ställa upp att stötta ett svenskt barn .Jag tror inte fattigdom betyder samma sak i dag som för 50-60 år sedan !har i alla fall svårt för att tro det .Hur tänker ni andra här om barnfattigdom ?tror ni det finns svenska barn som svälter ?

Redigerat av Motti: 14-03-2012, 23:41

[Jubbe063]

Tror det som ställer till det i debatten är att många blandar hej vilt mellan absolut fattigdom och relativ fattigdom. Man får vara noga med att skilja mellan de olika begreppen.

I Sverige har relativ fattigdom fått likhetstecken med absolut fattigdom har jag en känsla av.

Personligen ger jag inte mycket för att mäta fattigdom i relativa termer. Dagens sätt att mäta ger en rätt skev bild av läget där vi klumpar ihop verkligt fattiga med relativt fattiga i en enda stor klump.

Exempel på relativ fattigdom:

Tjänar man mindre än hälften av medianinkomsten räknar många det som relativ fattigdom. Men hur fattigt det är i verkligheten beror väl på hur hög medianinkomsten är. Vid en medianinkomst på 18 K i månaden efter skatt skulle alla som tjänar mindre än 9 k i månaden vara fattiga, vilket i reliteten är felaktigt.
Bättre att mäta absolut fattigdom enbart och kalla den för fattigdom och inte alls räkna med den relativa fattigdomen i statistiken.

Definierar man fattigdom som att inte ha råd med skäligt boende, mat för att täcka näringsbehov, inte ha råd med sjukvård, så skulle vi nog se att barnfattigdomen i Sverige inte är så stor som statistiken visar.

[Cacki]

Tror det som ställer till det i debatten är att många blandar hej vilt mellan absolut fattigdom och relativ fattigdom. Man får vara noga med att skilja mellan de olika begreppen.

I Sverige har relativ fattigdom fått likhetstecken med absolut fattigdom har jag en känsla av.

Personligen ger jag inte mycket för att mäta fattigdom i relativa termer. Dagens sätt att mäta ger en rätt skev bild av läget där vi klumpar ihop verkligt fattiga med relativt fattiga i en enda stor klump.

Exempel på relativ fattigdom:

Tjänar man mindre än hälften av medianinkomsten räknar många det som relativ fattigdom. Men hur fattigt det är i verkligheten beror väl på hur hög medianinkomsten är. Vid en medianinkomst på 18 K i månaden efter skatt skulle alla som tjänar mindre än 9 k i månaden vara fattiga, vilket i reliteten är felaktigt.
Bättre att mäta absolut fattigdom enbart och kalla den för fattigdom och inte alls räkna med den relativa fattigdomen i statistiken.

Definierar man fattigdom som att inte ha råd med skäligt boende, mat för att täcka näringsbehov, inte ha råd med sjukvård, så skulle vi nog se att barnfattigdomen i Sverige inte är så stor som statistiken visar.

Ska vi tolka det som att det är rena spekulationer från ditt håll eller kan du belägga det?

[Jubbe063]

Ska vi tolka det som att det är rena spekulationer från ditt håll eller kan du belägga det?

Nej, ingen spekulation alls.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Fattigdom
"En vanlig fattigdomsdefinition är enligt FN den inkomstnivå som kan anses vara minimum för att försörja en familj med mat, bostad, kläder, medicinska behov och så vidare." samt "trots att medborgarnas absoluta fattigdom minskar kan den relativa fattigdomen öka, genom exempelvis större löneskillnader något som kan mätas genom en jämförelse mellan olika inkomstgrupper."

http://www.globalis.se/Tema/Fattigdom
"Relativ fattigdom innebär fattigdom sett i förhållande till större delar av befolkningen, som oftast fastställs genom en nationell fattigdomsgräns, med utgångspunkt i befolkningsgenomsnittet." samt "Det är stor skillnad på dessa två former av fattigdom – någon som är relativt fattig i ett rikt land som Sverige skulle vara förmögen i många av världens fattigaste länder. Omvänt skulle en relativt välbärgad människa från ett fattigt land tillhöra medelklassen i Sverige."

http://www.child-aid.nu/fakta.htm
"Fattigdom är hunger. Fattigdom är att vara utan tak över huvudet. Fattigdom är att vara sjuk och inte kunna få vård. Fattigdom är att inte få gå i skolan och att inte kunna läsa. Fattigdom är att förlora ett barn i sjukdom på grund av dåligt vatten. Fattigdom är maktlöshet och avsaknad av frihet."

http://www.rb.se/press/debattartiklar/Page...attigabarn.aspx
"Årets rapport visar att barnfattigdomen ökar för första gången sedan 1997, om än marginellt. År 2004 levde 13,0 procent av Sveriges barn i en fattig familj, jämfört med 12,8 procent året innan. I absoluta tal ökade antalet fattiga barn med 5 000, vilket innebär att 252 000 barn levde i en familj som antingen hade socialbidrag eller låg inkomststandard enligt SCB."
Min kommentar: alltså lever barnen i familjer som får socialbidrag, dvs existensminimum. Det behöver inte svälta, de har tak över huvudet, de har kläder på kroppen, de får läkarvård och tandvård, de får mat på dagis och på skolan. I de fall föräldrar inte söker hjälp så kan de ju gå mer illa för barnen, men då är det ju föräldrarnas fel att de inte ser till att skaffa hjälp till sig själv och sina barn.

http://www.fattiga.se/page.php?8
"Den som nästan alltid är hungrig, otrygg och maktlös är fattig. De som inte kan gå till doktorn när de är sjuka, skicka sina barn till skolan eller känna sig säkra i hemmet och på jobbet är fattiga." samt "Gränsen för fattigdom är enligt FN den inkomstnivå som kan anses som minimum för att försörja en familj med mat, bostad, kläder, medicinska behov o.s.v." samt "I den politiska debatten i rikare länder är definitionen av fattigdom oftast bredare och omfattar de hushåll vars inkomst inte tillåter större sparande, och inte har särskilt mycket pengar till exempel tv-innehav, tandvård och liknande, utan måste ansöka om försörjningsstöd för sådant. I till exempel Sverige talar man, i de fall ordet används, ofta om de som får socialbidrag som "fattiga"."
Min kommentar: Återigen, socialbidragsnormen utgör faktisk fattigdomsgräns. Alla är garanterade denna minsta levnadsstandard. Ingen behöver leva i fattigdom på riktigt (absolut fattigdom) Utan människor kan känna sig fattiga i förhållande till hur övriga befolkningen har det, dvs relativ fattigdom som inte är någon riktig fattigdom i ordets riktiga betydelse

Dethär sättet att teoretisera bort ett probem som man inte vill ta till sig är en vanlig försvarsmekanism. Anledningen att man helt enkelt förnekar det faktum att det finns barn som är fattiga i vårt välmående land vet jag förstås inte men det finns nog anledning att fundera över skälet.
Det är ingen som klumpar ihop någonting, fattigdom mäts i relativa termer - hur skulle det annars mätas? Skall vi jämföra barnen i Afrika med svenska barn? Vad har det för relevans och det säger absolut inget om hur klyftorna minskar/ökar i Sverige vilket är det som är intressant i sammanhanget.

Nej, ingen försvarsmekanism alls från min sida. Socialbidragsnormen utgör fattigdomsgränsen. Ingen behöver leva under existensminimum i Sverige. Men däremot kan människor känna sig fattiga i förhållande till hur övriga befolkningens levnadsstandard ser ut. Men denna relativa fattigdom är inte någon fattigdom egentligen.

Nej, vi ska inte jämföra svenska barn med barnen i Afrika. Vi ska bara använda den gängse definitionen som FN ställt upp. Dvs fattig är man om man inte har mat, kläder, medicin, bostad etc. Så vi ska inte jämföra vare sig vuxna eller barn i Sverige med andra länder. Utan vi ska se till levnadskostnaden för att kunna ha bostad, mat, kläder, läkarvård etc i vårt eget land. Uppfylls grundkravet att alla har rätt till mat kläder bostad, skola, läkarvård, tandvård etc så är ingen fattig per definition utan bara relativt fattig och inte absolut fattig.

Se vidare svaret jag gav till 'Cacki' här ovan.