Så var det farbrorn som satt och läste i "Stora läkarboken". Efter ett tag sa han till sin kära gumma, i stolen intill: "-Vet du, jag tror att jag har fått malaria!" "-Äsch, din tok, hur kan du tro det?" "-Jo här står det, att man har frossa, darrningar, muskelvärk och kräkningar och är orolig!" "-Men du har väl inte sådana symptom?" "-Inte nu , nej, men det står också, att först märks ingenting...!"
Att man sätter diagnoser på "mänskligt beteende", är väl att ta i. Varenda människa har väl sin egenhet. När man kan klassificera något som mani, eller t.ex. häftigt humör, depression e.dyl. som ett lívslångt symptom, så får det mig att tänka på psykologer och psykiatriker i USA, dit varenda kändis har gått, för att få lite extra reklam. För att inte tala om vilken publicitet/reklam hjärnskrynklaren har fått...! Noja kallar jag det, och vi är väl alla lite nojiga. Hur kul hade det varit om alla vore lika stabila?
|