Anma,
Trots allt har jag haft mer av de goda dagar sen jag "rymde" (fick hjälp av min skolsköterska) hemmifrån och kreativ till tusen har jag varit.
Jag kännde precis som du känner nu ---- alla de lyckokänslorna efter förra höstens operation och det lovades enbart bättre tider till mig...... jag trodde att äntligen är det över och jag får leva och utan smärta.
Under sommaren har jag skrivit nästan färdigt mitt manus, det handlar enbart om orsak o verkan o hur fixa till ett bra liv...... jag svartmålar ingen i den, känns inte länge samma behov, förrutom att jag kan inte än förlåta min mor. Hon visste vad som pågick, men hjälpte mig inte. Min far har jag förlåtit, han hade också en underbar konstnärssida som endast jag fick ta del i. De är mina "guldpärlor" som arv efter honom.
Har träffat fler som haft liknande öde, men acceptera det kan jag inte än........
Nu kom allt på en och samma vecka, hundens död, nära anhörigs död och svaret om ryggen att det måste opereras ........ svårt att hitta ljust i det just nu. Sorgen kommer att klinga av med tiden, men kommer jag kunna gå igen, som jag kunde efter förra operationen? Jag VILL INTE bli en belastning till mina kära, de har haft nog av de åren jag gick med smärtor...... Du vet ju att det är inte muntert.........
Jag är mer ARG än hinner tycka synd om mig......
Vägen mot att bli en bättre människa, Torsdagsutmaningen - vill ni vara med? :)
28-06-2012, 07:59
)...
