dränering i lerjord eller skräp? Alternativ

[VackraFia]

Nu när vi gräver upp en stor del av trädgården och planterar om har jag slutat att bli förvånad över vad jag hittar.

När jag rensade ogräs i häcken så var det jord ca 1,5 dm och sen var det bara stenar.
först började jag plocka upp dom men den undrade jag om det kanske var dränering så jag puttade ner det igen.


på ett ställe hittade vi fyra gamla rostiga cyklar i småbitar.

överallt är det MASSOR av delar av gamla betongklumpar, metallskrot och glas...


Min fråga är. dränerade man med skräp förr eller är det bara någon som har tagit tillfället i akt att dumpa skräp?

jag vet att förra ägarna tog ner en mindre björkskog från tomten dom kanske fyllde med byggskräp?

känns otroligt att den gamla damen som bodde här från början har grävt ner glas och metall i det området som hon använt som trädgårdsland.

Jag skyfflar upp ganska mycket eftersom leran kommer efteråt och jag behöver djupet att plantera i.
jag försöker att gräva bort så mycket lera som möjligt och ersätta med ny porös jord men det finns en gräns för vad jag orkar

[Fågelvägen]

Du behöver kanske inte kämpa så mycket med leran och stenarna i din trädgård. Lera håller fukten bra och innehåller massor med näring. Om du småningom blandar upp den med grovt grus, grov torv och kompost så växer vad som helst i den. Växter tycker inte illa om stenar heller!

Jag tror att alla dina fynd beror på att återvinningsstationer är ett ganska nytt påfund. Sprängstenar efter ett husbygge körde man inte bort, utan man fyllde ut tomten med dem. Men cyklar brukade folk dumpa i skogen, ovanligt omtänksamt att gräva ner dem på den egna tomten istället!
Vi har fått omplacera tiotals kubikmeter sten som kom fram när husgrunden dränerades. Liksom du har vi hittat en massa trista spår av tidigare invånare: söndrigt fönsterglas i mängder, gamla medicinflaskor, burkar, plastsjok, verktyg, kakelplattor... Det enda som är roligt att hitta är vackra små porslinsbitar. Man diskade för hand och fina små kaffekoppar gick ideligen sönder.

Vill du få lite perspektiv på era stenfynd kan du jämföra med
stenkaoset kring vårt hus. Och som tröst: det växer bra ändå!