" Medelsvensson ", litar alldeles för mycket på " överheten " ? Alternativ

[mamamaggan]

Funderar kring detta , är " medelsvensson " alldeles för flat när en " överhet " , låt säga en myndighet , eller någon som beter sig som en " överhet " fattat ett beslut som verkar i det närmaste orimligt ?

Har själv råkat ut för något under den senaste veckan som gjort mig något ororlig , inte mest för egen del men för " medelsvensson " som jag då uppfattar är alldeles för flat för att säga ifrån.

Har väntat i sex månader på en remiss till Akademiska Sjukhuset i Uppsala angående en utredning . Den ska förhoppningsvis resultera i att man hittar en för mig livsviktig medicin som min kropp kan tolerera .

Tyvärr är jag allergisk mot de varianter som man provat hittills och mot en hel del andra mediciner men där man tidigare hittat alternativ som jag tolererar och inte får t ex svår andnöd , klåda , dålig mage ,högt blodtryck mm mm av.

I torsdags kom så äntligen kallelsen och jag blev så glad. Nu skulle jag slippa vara orolig för vad min kropp utsätts för när jag inte tar medicin.

Men , på kallelsen står inte det jag har förväntat mig. Jag ska inte läggas in för att man ska testa fram någon medicin som min kropp tolererar utan jag ska ingå i en grupp dagpatienter som ska undervisas om vad vår sjukdom innebär och vad man kan göra i vardagen för att minska dess effekter på kroppen.

Är väl bra i och för sig men inte vad jag behöver allra mest just nu och heller inte vad jag blivit lovad av den som skrev remissen.

Kontaktar Akademiska , trevlig sjuksköterska konfirmerar vad som står på kallelsen , kontaktar förbundet för min sjukdom ( är medlem och har hittills fått bra hjälp ) , kontaktar Patientnämnden , söker den som skrivit remissen.

Alla ger mig råd och stöd men den som skrivit remissen är på semester hela denna veckan , jag ska läggas in på måndag , och den som upprätthåller hans tjänst under tiden vill inte ta i ärendet.

Ber den personen att i så fall leta reda på den läkare som jag hade kontakt med senast angående min sjukdom . Svaret blir " vet inte om hon är här , ska se om det går att få tag i henne " .

Nåja , det hela slutar med att någon som varit inblandad kring min sjukdom där man skrivit remissen , utan att presentera sig , ringer till Akademiska och muntligen " ändrar " till utredning och inte undervisning.

Nu får jag avvakta tills man kan hitta tid och plats för mig , ska inte behöva vänta så länge försäkrar mig den trevliga läkaren i Uppsala som ger mig beskedet.


Personer som fått veta det här säger men varför åkte du inte bara dit ? Läkaren , " överheten " , vet ju vad du behöver så det är bara att finna sig i det .

Varför hålla på att krångla på det där sättet , det skulle jag aldrig gjort . Hur orkar du hålla på och krångla ? Man får finna sig i sådant här , man ska inte hålla på att sätta sig upp mot " överheten " , det kan slå tillbaka.

Nu tog jag ett exempel men vad är eran uppfattning , är vi för flata och vill inte " bråka " ? Är jag en " bråkstake " när jag inte finner mig i att som i det här fallet inte få det jag blivit lovad ?

Samma sak med tråden där jag skriver om att jag fått brev från " indrivningsföretag " där de kräver mig på betalning för böcker som jag aldrig fått och heller aldrig ingått något avtal om bokleveranser med företaget som lämnat ärendet vidare efter FEM ÅR ?

Har jag helt fel ? Är " medelsvensson " mer bråkig än vad jag upplever det som ? Är jag alldeles för bråkig när jag inte finner mig i saker som " skadar " mig , mina närstående eller nära vänner ?

Klart jag inte är en " bråkstake " utan jag har " skinn på näsan " , skulle aldrig falla mig in att tolerera epitet bråkstake , vill bara ha det som jag blivit lovad eller inte betala något som jag aldrig beställt osv osv.

Jag förstår inte de som bara finner sig att bli illa behandlade för att de inte vill bli uppfattade som " bråkstakar " .

Kan någon förklara för mig varför , som jag ser det , " medelsvensson " är så "konfikträdda " eller vad man ska kalla det ?

Redigerat av mamamaggan: 17-10-2012, 06:13

[Anma]

Personer som fått veta det här säger men varför åkte du inte bara dit ? Läkaren , " överheten " , vet ju vad du behöver så det är bara att finna sig i det .

Varför hålla på att krångla på det där sättet , det skulle jag aldrig gjort . Hur orkar du hålla på och krångla ? Man får finna sig i sådant här , man ska inte hålla på att sätta sig upp mot " överheten " , det kan slå tillbaka.

Nu tog jag ett exempel men vad är eran uppfattning , är vi för flata och vill inte " bråka " ? Är jag en " bråkstake " när jag inte finner mig i att som i det här fallet inte få det jag blivit lovad ?

Har klippt bort massa i ditt inlägg.

Jag tycker att det är bra att du ifrågasatte. Om jag gjort allt det läkare och sjukgymnaster velat utan att lyssna på kroppen skulle mina sjukdomshistoria varit mycket värre än den är, med en hel massa större och svårare smärttoppar. För att inte tala om vilket medicinberoende jag skulle suttit i, utan att få smärtlindring...

Nu ska jag ta en fajt med FK, jag har nämligen varit utförsäkrad i 11 månader helt i onödan! Har man godkänd arbetsskada, vilket ju jag har (hade) har man rätt att vara sjukskriven utan tidsbegränsningar. Detta fick jag reda på i veckan. Hela vinterns plåga med all osäkerhet och rädsla för framtiden helt i onödan. Jag ska anmäla och gå så långt som jag bara kan, inte för att jag tror att min situation kan ändras, man kan inte vrida klockan tillbaka, men för att andra ska slippa i framtiden att bli felbehandlade.

Stå på dig, annars gör andra det.

Folk i allmänhet är lite rädda för att bråka. Varför vet jag inte, feghet? Ointresse? Orkeslöshet? Lathet? Flathet? Det är ju jobbigt att tjafsa, enklare bara att nicka och ta emot...?

[Gita]

Folk i allmänhet är lite rädda för att bråka. Varför vet jag inte, feghet? Ointresse? Orkeslöshet? Lathet? Flathet? Det är ju jobbigt att tjafsa, enklare bara att nicka och ta emot...?

Jag tror nog att de flesta av oss är rätt duktiga på ta vara på våra rättigheter, sen är väl saken den att "för att bråka" måste man ha gott om tid. Så kanhända väljer man sina strider med en viss noggrannhet, dvs. man låter mindre viktiga saker passera.
Gita

[Anma]

Jag tror nog att de flesta av oss är rätt duktiga på ta vara på våra rättigheter, sen är väl saken den att "för att bråka" måste man ha gott om tid. Så kanhända väljer man sina strider med en viss noggrannhet, dvs. man låter mindre viktiga saker passera.
Gita

Jag glömde faktiskt den viktigaste aspekten, det gör man tydligen lätt när man inte längre tillhör den kategorin. Folk som är sjuka har i allmänhet inte ork att bråka, eller med andra ord ta vara på sina rättigheter. De har fullt upp med att orka med att överleva dagen.
Man måste inte alls ha gott om tid, till exempel vid läkarbesök säga ja tack till något man vet av erfarenhet inte fungerar tar lika lång tid som att säga nej tack, det där kommer inte att fungera för det har jag redan testat...

Det är klart att förutom tid det även krävs "ork" för att kämpa för sin rätt. Men det jag ville ha sagt är att jag inte alls tror att folk i allmänhet håller tyst av lathet, flathet, konflikträdsla eller underlägsenhet utan i så fall mera i brist på tid eller ork.
Och du har säkert rätt i att jag kanske inte tyckt mig ha så många anledningar att bråka
Gita

Men väldigt många är faktiskt konflikträdda. Det torde du också hålla med om.

[Gita]

Jag glömde faktiskt den viktigaste aspekten, det gör man tydligen lätt när man inte längre tillhör den kategorin. Folk som är sjuka har i allmänhet inte ork att bråka, eller med andra ord ta vara på sina rättigheter. De har fullt upp med att orka med att överleva dagen.
Man måste inte alls ha gott om tid, till exempel vid läkarbesök säga ja tack till något man vet av erfarenhet inte fungerar tar lika lång tid som att säga nej tack, det där kommer inte att fungera för det har jag redan testat...
Men väldigt många är faktiskt konflikträdda. Det torde du också hålla med om.

Nu är väl ändå inte sjukdom och läkarbesök de enda tillfällen då det gäller att hålla på sin rätt? Tror fortfarande att det är tid och/eller ork som krävs i de flesta fall.
Den tid när vi/ medelsvensson stod underdånigt med mössan i hand är väl ändå för längesedan förbi. I alla fall i min värld.
Gita

[Anma]

Nu är väl ändå inte sjukdom och läkarbesök de enda tillfällen då det gäller att hålla på sin rätt? Tror fortfarande att det är tid och/eller ork som krävs i de flesta fall.
Den tid när vi/ medelsvensson stod underdånigt med mössan i hand är väl ändå för längesedan förbi. I alla fall i min värld.
Gita

Nej men frågeställningen i den här tråden handlade väl om just sjukhus och läkarbesök.
Din värld skiljer sig väldigt mycket från till exempel min värld. Det vet vi ju sen gammalt.