Hm... jag tror nog en del av Sveriges befolkning glömt bort att stockholmska också är en dialekt. Mona Sahlin pratar definitivt stockholmska. Då heter det "kvinner". Inte "jänter", "fruntimmer", "kellingar" eller något från någon annan dialekt. Hade Mona varit skåning och pratat skånska till exempel, tvivlar jag på att hennes uttal blivit kritiserat. Men stockholmska är tydligen OK att ge sig på...
Jag är också väldigt road av språk. Tyvärr märker även jag när det står "fel" i en annars korrekt mening, så jag instämmer fullständigt i "de - dem -dom"-diskussionen. Osäker? Skriv "dom" genomgående - för ingen kommer klaga. Använd "dem" fel - och många störs.
Något som är väldigt störande för min del är särskrivning, när det går så långt att det blir jobbigt att förstå sammanhanget och vilket ord som egentligen avses. Ordbehandlarnas stavningsprogram är otillräckliga, de "fattar" inte ovanligare ordsammansättningar, så där finns inte mycket hjälp. Men för mig är det svårt att läsa, om orden står isär när de inte ska. För jag läser orden som "enheter" eller "bilder". För mig ser ordet "hund" ut på ett visst sätt, det består inte av bokstäverna H U N D i den ordningen, i första hand.
MEN - att inte vara road av språk, att inte riktigt veta hur saker ska skrivas, får ju inte vara ett skäl till att sluta skriva i forum!

Däremot kan man ju låta bli de värsta "sms-förkortningarna" och vet man med sig att man ofta särskriver, kan det ju vara bra att kolla en extra gång. För läsarens skull.
Och att skriva lite färre ord. Skärpning till mig själv!