Halaj!
Jo, Franska rivieran.
Förra sommaren bestämde sig bekanstkapskretsen för att hyra ett hus där.
-ska du med?
-ähh, jag vet inte. Jag är som jag är, kan aldrig bestämma mig.
Så åkte de. De flesta i bil, några med flyg, och skulle sammanstråla där.
Ähh, jag åker också! ensam, utan att anmäla mig, en halv vecka efter de andra.
Packade sidoväskorna på hojen, och drog.
Körde 70 mil första dagen. Campade på jättemysig camping.
Körde 90 mil andra dagen. Kom till en campingplats sent, utanför Mulhouse, på den tyska sidan.
Allt stängt.
Ingen mat.
Hungrig.
Kallt.
Frös.
Det regnade.
Mitt tält läckte.
Sovsäcken blev blöt.
Packade ihop tältet 4 på morgonen (kunde inte sova) och körde vidare. Fy F-n vad det var synd om mig just då! Hade jag där fattat att det var 90 mil till att köra hade jag nog vänt hem där och då.
Sen vände det. Blev varmare och varmare. På ett par timmar bara, där nånstans mellan Lyon och Marseille. Olidligt varmt. Sen kom jag till medelhavet.
Tog mobilen: nu är jag här, var är ni, hur hittar jag er?
-kör bara längs kusten norrut, så är vi där.
Körde snabbare och snabbare på kustvägen där. Trött. Hungrig. Svettig. Så hör jag ett VRÅÅL från mina polare som har spanat efter mig där på vägen, uppifrån balkongen.
Stannar och vänder upp igen.
Håkan tar min hoj, och kör den till parkeringen. Andreas tar och bär upp mina sidoväskor. Cina trycker en iskall öl i handen på mig. Helt plötsligt är det som jag är från eländet till himmelen! Ack! Mitt bästa semesterminne nånsin, tror jag!
//T
Bifogade miniatyrbild(er)