CITAT (netaave @ 02-12-2004, 22:42)
Jag såg den här dokumentären redan första gången den sändes, den är oerhört gripande. Jag grät både av rörelse och sorg.
Jag såg både första sändningen och reprisen, vilka faschinerande människor.

Det som var allra finast var att dessa två syskon var så måna om varandra, inte hade det så "fett" men ändå var så lyckliga. Det vilar en alldeles speciell frid runt dessa människor. Här fanns ingen jakt på status de var bara nöjda, glada och tillfreds. Vilken lycka!