Fast som sagt Aqua detta görs redan.De har en god upplysning och rådgivning redan som unga,är mer övervakade än andra ungdomar.
Vi har större problem än detta inom normalgruppen föräldrar. Unga vuxna i åldergruppen 6-10 år -om nu det kan preciceras bland personer med utvecklingsstörning är precis i den mogenhetsgraden vad gäller sexualitet.Dvs de vill gärna ha en pojk/flickvän ,men ungefär på den nivån ej utvecklingsstörda har det i låg och mellanstadieåldern.Puss och kram hålla hand sova över ev men sex är skämmande och otäckt ofta.
Först på C nivå kan man tala om sexuell mognadsgrad.Där kan problemet uppstå och naturligtvis även graviditet.Vad gäller personer med trisomier som Downs syndrom kan de inte få barn med varandra. Ofta löses det med diskussioner och stöd via boendet.
Sen tycker jag att TS borde ha gett sin egen syn på saken nu när det finns 15 sidor i ämnet?
Redigerat av kerstin z5-6: 24-11-2012, 20:10
--------------------
Kerstin
Ut sementem feceris, ita metes (Cicero)
|