Fast nog är det en viss skillnad på att redan ha barnbarn och att inte hunnit få några än? Är det så konstigt om man inte längtar efter att få umgås med någon som inte ens finns och kanske inte ens är "under tillverkning" ännu?
Visst kan man längta efter barnbarn rent allmänt, men det är väl heller inte speciellt ovanligt att tycka att det inte är någon större brådska med den saken.
Nog brukar det väl ändå oftast bli annat ljud i skällan, när det hela väl blir ett faktum...eller?

red: Glömde ju det viktigaste...GRATTIS Motti och Hattstugan!
Redigerat av Cacki: 28-11-2012, 15:32