Jag misstänker starkt att vi har mycket större problem i världen än valutasamarbetet inom EU och att frågan om vi skall vara kvar inom EU kanske i det stora sammanhaget är av underordnad betydelse. Just nu sitter man i USA mycket nära det som kallas finansstupet. USA´s statsskuld är ofantlig och den största ägaren till skulden är deras egen Riksbank. Vad betyder det i förlängningen?
Sedan finanskrisen 2008 har krispaketen avlöst varandra. Irland räddades tillfälligt med enorma lån från EU, Storbritannien har jättestora statsfinansiella skulder liksom många andra länder i Europa. En del anser att vi aldrig tagit oss ur finanskrisen utan har hållit den stången genom att Riksbankerna och ESC skapat mer pengar för att hålla bankerna under armarna. Too big to fall - sägs det om bankerna och eftersom staterna numera garanterar bankernas överlevnad har deras riskbeteende blivit allt vidlyftigare.
I Storbritannien är Bank Of Englands samlade tillgångar över 500% av landets årliga BNP. Liknande scenarier kan man se i många europeiska länder. Skuldbergen får tas av medborgarna i Irland, Grekland, Spanien, Porutgal......i form av sänkta pensioner, sänkta löner och arbetslöshet medan bankernas tillgångar sväller över alla bredder. Ett sätt att göra skulderna offentliga dvs medborgarna betalar och vinsterna privatiseras medan bankerna i skydd av statliga garantier kan svälla över alla bredder.
Det är inte lätt att förstår dagens globala monetära system som onekligen ser ut att leva sitt eget liv och inte längre är underordnat medborgarnas behov. Alla tycks göra på samma sätt, sänkta räntor för att göra pengar billigare och stimulera ekonomin dvs får oss att ytterligare öka på den hysteriska konsumtionen men det ser inte ut att fungera. Många hävdar att den tillväxt som skett sedan 2008 endast har skett med ökade skulder. Reporäntan sänktes här före jul till 1% - hur billiga kan pengar bli? Jo, det förekommer faktiskt minusräntor idag.
Redigerat av Gunilla T: 28-12-2012, 13:46
|