Att svara på barnets fråga är steg 1. Hur djupt svaret blir beror på barnets ålder.
Men att bara svara, rakt av och inte försöka sig till
varför, är nog en bra start.
Barnet frågar själv om de vill veta mer.
Och svara ärligt och uppriktigt. Var inte rädd för att säga att du faktiskt inte vet.
Det här klippte jag ut från ditt inlägg Silos:
"Är jag pedagogisk då barnbarn diskar tillsammans med mig eller färgar tyger eller målar bilder eller då vi är ute i skogen och plockar pinnar?"
Svar: tveklöst JA!
Låt ungarna vara med i det vardagliga livet. Om de vill veta mer/inte förstår eller bara är allmänt nyfikna; kommer de att fråga dig.
Och då är vi tillbaka vid steg 1 ovan
Är det inte så att
tid tillsammans med vuxna, är det våra ungar får minst av?
Jag tror att du är en jättebra mormor/farmor.