När en stjärna från himlen faller... Alternativ

[Gossen Ruda]

Så heter en sång av Jules Sylvain och även en textrad i ett gammalt skillingtryck som fått förnyad aktualitet efter vad som hände i Ryssland. Fascinerande och intressant händelse. Man kan undra varifrån dessa klippblock kommer men innan jag utvecklar detta en namnkommentar. I media kallades klumpen ibland för en meteoroid. Fel enligt mina böcker där man bara tar upp två typer, dels meterorer som är små gruskorn som brinner upp som stjärnfall vid inträdet i jordatmosfären och dels lite större objekt som överlever och når jordytan och kallas meteoriter. Meteoroider kallas båda grupperna så länge de håller sig i rymden.

Ursprunget är dolt i historien. En del säger att det är sånt som blev över av rymdstoftet när planeterna bildades i solsystemets början. Bullshit säger jag, det måste vara bitar av något större objelt som trasats sönder. Det behöver vara stora objekt av stoft för det skall bakas ihop till fast materia. Jag skall nog fundera ihop en teori av mina tankar och presentera för vetenskapsvärlden.

Edit faktafel i början.

Redigerat av Gossen Ruda: 19-02-2013, 08:33

[Chili Linkan]

Håller med dig, dock skulle jag gärna villja att nån redogör för hur materia bakas ihop i ett vakum?

[KRT]

Håller med dig, dock skulle jag gärna villja att nån redogör för hur materia bakas ihop i ett vakum?

Genom kollisioner så klart. Vakum betyder ju bara att inget hindrar deras rörelser, förrän de krockar.
Jag borde verkligen lyssnat bättre på föreläsningen om hur solsystem bildas och hur materia i "skivan" bildar planeter och annat....


Gossen - det kan väl vara både ock, både stoft sedan solsystemets tillblivelse OCH rester av ex asteroider, meterosvärmar och/eller kometer. Rymden är ju inte statisk, utan saker kolliderar hela tiden, sker det på fel ställe kan det bli som nu.....

Redigerat av KRT: 17-02-2013, 22:56

[Gossen Ruda]

Genom kollisioner så klart. Vakum betyder ju bara att inget hindrar deras rörelser, förrän de krockar.
Borde lyssnat bättre på föreläsningen om hur solsystem bildas och hur materia i "skivan" bildar planeter och annat....
Gossen - det kan väl vara både ock, både stoft sedan solsystemets tillblivelse OCH rester av ex asteroider, meterosvärmar och/eller kometer. Rymden är ju inte statisk, utan saker kolliderar hela tiden, sker det på fel ställe kan det bli som nu.....

Tror knappast att kroppar i rymden kan slå sig samman genom kollisioner, risken är nog större att de studsar ifrån varandra eller splittras istället. Det krävs en kropp i dvärgplanetstorlek för att kunna hålla kvar en annan kropp efter en kollision och då får inte den kroppen vara för stor. I så fall är nog risken stor att alltihopa splittras. Gravitationen är en otroligt svag kraft, så svag att man inte kan göra experiment med den. Den finns där dock, annars hade inte jorden och de andra planeterna stannat kvar i banan runt solen. Det är om jag inte missminner mig just den partikeln som skapar massan, Higgs partikel, som man letar efter i Cern. Utan massa, ingen gravitation.