Det här med organdonation, med anledning av en annan tråd i ämnet Alternativ

[Jubbe063]

med anledning av en annan tråd i ämnet började jag fundera lite kring ämnet.

För att inte göra massa OT, så startar jag denna tråd.

Hur och vad gör att vissa människor utan en tanke accepeterar att ta emot organ om de skulle behöva, men samtidigt inte kan tänka sig att själv donera till andra?

Personligen lägger jag ingen värdering i det sättet att tänka, men nyfiken på hur de resonerar sig fram till att inte ge men gärna få.

Donation är ju frivilligt och en gåva utan motprestation, så rent krasst gör ju var och en som de själva vill, och det med all rätt. Ska ju kännas rät och riktigt för varje individ. (Säger detta bara så ingen börjar anklaga mig för oginhet)

[pejori]

Jag personligen tycker inte vare sig donation eller mottagande ska vara "villkorad" på något sätt.
som mottagare
Har jag en njure som kan rädda ett liv, hos t.ex. ett litet barn, så ska barnet inte undantas, för att deras förälder eller morförälder säger nej till donation.
Ta tillvara organen om det går.
Varför ska dom kasseras, för att mottagaren kanske säger nej till donation av egna organ?
Skulle dom kasseras, "straffas" ju jag som donator indirekt också om mina organ kasseras av den orsaken...