Motti,
Det brukar lösa sig om man har levt så länge med sin man som vi båda har gjort. Man har upplevt berg och dalar, blod, svett och tårar, men det viktigaste biten har varit att vi har det verkligen roligt och lekfullt så in i sjutton ännu och även att vi är så olika till sättet så har det funkat när man snackat genom saker som kommit upp och inte kännt sig att det har blivit tvunget att ge efter om något är angeläget.
Din man har massor av erfarenheter att dela med sig till de yngre som startar nytt eller i andra frågor, så om man är lyhörd för varandras behov och önskningar så kan det bli en bra ålderdom.
Du har den fördelen att ha barnen och barnbarnen nära, så det finns massor av möjligheter och man gör det man orkar med och gillar att göra.....
Visst tänker vi och pratar om den dagen då någon av oss blir ensam, men det får inte lägga en skugga över det man har just nu......