Det här med organdonation, med anledning av en annan tråd i ämnet Alternativ

[Jubbe063]

med anledning av en annan tråd i ämnet började jag fundera lite kring ämnet.

För att inte göra massa OT, så startar jag denna tråd.

Hur och vad gör att vissa människor utan en tanke accepeterar att ta emot organ om de skulle behöva, men samtidigt inte kan tänka sig att själv donera till andra?

Personligen lägger jag ingen värdering i det sättet att tänka, men nyfiken på hur de resonerar sig fram till att inte ge men gärna få.

Donation är ju frivilligt och en gåva utan motprestation, så rent krasst gör ju var och en som de själva vill, och det med all rätt. Ska ju kännas rät och riktigt för varje individ. (Säger detta bara så ingen börjar anklaga mig för oginhet)

[Elisabeth-Västku...]

Och vem vet a<tt ja inte kan lämna blod? Att jag inte har råd att lämna pengar till forskning ( som du tycker att man måste göra?=

addon din inställning är skrämmande.

[pejori]

Och vem vet a<tt ja inte kan lämna blod? Att jag inte har råd att lämna pengar till forskning ( som du tycker att man måste göra?=

addon din inställning är skrämmande.

Håller med där.
Vad ska nästa steg bli.
Dom anhöriga till donatorn, tar/får betalt per organ och mottagaren får förtur om dom betalar? (läs gräddfil för överklassen)

Känner rent intuitivt att ingen ska skära något ur min kropp och är inte villig att ta emot andras organ, så enkelt är det.
Har en ytterst ovanlig blodgrupp, men de ville inte ta det. Person 2 och 3 har samma blodgrupp som jag så behövs det så ställer vi upp för varandra och även om förfrågan skulle komma upp.

Nu sa du emot dig själv lite.
Du vill inte dela med dig och heller inte ha av andra.
Men om det behövs, så tar du emot om du behöver av 2:an och 3:an.
Låter lite egoistiskt, men får stå för din inställning.