Det här med organdonation, med anledning av en annan tråd i ämnet Alternativ

[Jubbe063]

med anledning av en annan tråd i ämnet började jag fundera lite kring ämnet.

För att inte göra massa OT, så startar jag denna tråd.

Hur och vad gör att vissa människor utan en tanke accepeterar att ta emot organ om de skulle behöva, men samtidigt inte kan tänka sig att själv donera till andra?

Personligen lägger jag ingen värdering i det sättet att tänka, men nyfiken på hur de resonerar sig fram till att inte ge men gärna få.

Donation är ju frivilligt och en gåva utan motprestation, så rent krasst gör ju var och en som de själva vill, och det med all rätt. Ska ju kännas rät och riktigt för varje individ. (Säger detta bara så ingen börjar anklaga mig för oginhet)

[Natur liv]

För mig är det här med organdonation inte ett svårt etiskt dilemma. Jag har en tro, en tro på livet, och därför är det självklart för mig att fylla i donationsregistret. Om någon kroppsdel är duglig för att rädda någon annans liv så är det inte bara okej, utan det skulle glädja mig.

Det enda etiska dilemmat för mig skulle vara om någon nära anhörig dog och inte själv tagit ställning. Då skulle jag ju mitt i sorgen behöva tänka igenom hur den människan kunde ha ställt sig till frågan. Min uppmaning är att ni, oavsett vad ni tycker, fyller i donationsregistret!

http://www.livsviktigt.se/Sidor/default.aspx

Redigerat av Natur liv: 09-03-2013, 08:44