Gifter ifrån syll?, Avger syllen gifter till mina bärbuskar?? Alternativ

[kotten82]

Hej!

Vi har en ganska låg, och lång slänt. Längst ner längst hela slänten ligger det några rader med syll, eller vad det heter, såna tjocka trädpålar, mörka, som man ofta har i trädgårdar, dom brukar väl kallas syll eller slipers?? Hur som helst, så ligger dessa längst ner och mot dem ligger jorden och upptill börjar gräsmattan. I jorden har vi planterat en massa jordgubbar, hallon och smultron buskar. Buskarna ligger inte direkt emot syllen (kanske bara vissa jordgubbsplantor men inte bärbuskarna) och när det regnar rinner ju vattnet nedåt...Men tror ni ändå det är någon fara med denna syll? Tänker på det kreosol(heter det väl?), om det finns i dessa stolpar och kan förgifta buskarna???

Slänger in en bild. Ser inte så kul ut nu på vintern men på sommaren är det fint

Bifogade fil(er)

 P2110035.JPG ( 715.65k ) Antal nedladdningar: 105
 P2110036.JPG ( 195.38k ) Antal nedladdningar: 70

 

[Rebecca]

För det första, kreosot är rätt carcinogent och man bör inte äta av växter som vuxit nära kreosotbehandlade slipers. Har du ens kollat upp fakta Rudan?

"Kreosot produceras genom destillering av stenkoltjära och består till allra största delen av PAH:er, ofta 85–90 %, och till en mindre del av fenoler (ca 10 %) (Johansson, 2002). PAH:er är uppbyggda av olika antal bensenringar sammanbundna med varandra. Vissa av PAH:erna har bedömts som cancerogena. Kreosot kan till följd av PAH-innehållet
klassas som en förorening med mycket hög farlighet (Naturvårdverket, 1999b)."

"Slipers är impregnerade med ämnen som kreosot, som innehåller
PAH:er och fenol, eller CCA som innehåller koppar, krom och arsenik."

"Uttjänta järnvägsslipers kan innehålla mycket höga halter av PAH:er även efter flera årtiondens användning. 15 EPA-PAH:er har analyserats med GC-MS i prov tagna ur 61 (nyligen) uttjänta järnvägsslipers från fyra lokaler i västra Kanada (Gurprasad m.fl., 1995). En del slipers kan ha varit i bruk i mer än 60 år. Hälften av proven innehöll relativt höga halter av ett antal PAH:er. Enskilda PAH:er uppmättes till flera tusen ppm."

"I samma område studerades spridning av PAH:er från slipers och ledningsstolpar. Alla 16 EPA-PAH:er hittades i ballast och diken (Wan, 1991a). PAH-halten varierade mellan 1,6 och 59 g/m3 i ballast och 1,9–1 168 mg/kg i sediment i diken. Koncentrationen i
sediment från järnvägsdiken var 40 respektive 205 gånger högre än i sediment från
Vancouver hamn och sediment från diken på jordbruksmark."

"Kreosot, liksom andra DNAPL:er, transporteras i princip vertikalt i marken tills
den når ett tätt lager (t ex lera eller berg) varvid den ackumuleras och sprids lateralt (sidled) tills den når jordsprickor eller nedåtriktade zoner med högre genomsläpplighet. "


(http://www.vti.se/sv/publikationer/pdf/jarnvagens-fororeningar--kallor-spridning-och-atgarder-en-litteraturstudie.pdf)

Låter mysigt va?

Kika gärna också på detta examensarbete i landskapsarkitektur som tar upp fytoremidiering (rening av förorenad mark mha växter och hur det kan användas vid kreosotföroreningar). Ett sånt angreppssätt förutsätter ju att växter tar upp föroreningarna (vilket de gör!).
http://stud.epsilon.slu.se/6362/2/lindman_...40121_kompr.pdf

Så nej, jag hade starkt rekommenderat att ta bort sliprarna alternativt flyttat på allt ätbart.