Jag har nätdejtat. På den manliga sidan finns det en hel del...hur ska jag nu uttrycka mig..."testosteronstyrda"

sökare.
På den kvinnliga sidan finns det en del lycksökare, men de är inte speciellt många, i varje fall inte de från norra halvan av landet (har jag hört av både söner, släkt och vänner).
Den sajten som jag trivdes bäst på och som var enklast att använda - utan att behöva betala för ett dyrt abonnamang - finns bra funktioner där man bl.a. kan filtrera (åldersgrupp och kön) och göra en en beskrivning helt efter eget sinne.
Min make var också medlem på den sajten men det tog ett tag innan jag hittade detta "guldkorn" - så nu släpper jag honom aldrig!