Djurvän så det gränsar till överdrift :) Alternativ

[kerstin z5-6]

I februari hittade jag konstiga tecken i kökslådan, smulade buljongtärningar mm-så möss-eller i alla fall en sån.
Fångade densamma i ej dödande fångstbur ganska lätt , men det var kallt ute.

Nu har den bott på en bänk i mitt kök sen dess. I bur för smådjur.Min gamla döva katt har inte ens höjt ett ögonbryn ,inför musens närvaro.Matats med godsaker och smådjursfoder.
Idag fick den åka bil, till den lokala lilla återvinningen/sop:stationen för stugägare.. sprang ut direkt ur buren , in i det höga fjolårsgräset , och skuttade i glädjespång över sin frihet..försvann. .. lämnade lite fågelfrö och nu får den klara sig själv.
Det kändes bra och det var en pigg och trevlig krabat:)

ps .Jag bär även ut alla humlor jag hittar inne .. DS.

Redigerat av kerstin z5-6: 18-04-2014, 20:13

[Hasse_h]

Jag anser mig själv vara djurvän. Jag mår dåligt om jag lyckas skrämma en fågel till att flyga in i våra altanfönster och bryta nacken. Eller om jag ser en överkörd igelkott vid vägkanten.

Men när det gäller spanska skogssniglar och fästingar, de har jag inget dåligt samvete över att göra processen kort med. Inomhus tolererar jag varken spindlar eller möss, får jag inte ut dem på annat sätt så får de kila vidare till efterlivet, ibland med hjälp av katterna.

Och att jag förser älgfamiljen med mängder av frukt till hösten, det måste väl räknas på plus-kontot? Trots mina svordomar och arga utfall mot dem (som de fullkomligt struntar i).