CITAT (ikognito @ 07-01-2005, 12:41)
Du förstod inte vad jag menade...
--- och så hela inlägget---
Okej, ikognito, nu förstår jag.
Känner själv denna frustration ibland, som du ger uttryck för.
För mig är det frustrationen över maktlösheten och hjälplösheten, över världens lidande, och människors alllänna dumhet (alltså "människor"i sin sammanfattade helhetsform.)
Det är "svårt" det där, med att vara "en ensam människa".
Jag gör vad jag kan, och liksom flera andra här, bidrar jag med "autogiro" (och en del annat) sen över femton år tillbaka. På ett vis känns det ganska "meningslöst" vad gäller vart hela världen är på väg - på ett annat vis så vill jag inte låta bli, för jag tänker som så att jag i alla fall vill göra vad jag kan, oavsett vad det betyder eller gör skillnad.
Det är ju samma sak som när jag röstar. Känslan av, att om jag röstar, eller låter bli - spelar ju ingen roll i den stora helheten!!!
Det gör ju faktiskt inte det.
Om jag lever eller är död, spelar inte heller någon roll för världens och livets utveckling, inte ens för landets, eller ens kommunens...
som en ensam människa, är ens maktlöshet ganska stor - på ETT vis.
Ändå ...
Om ALLA tänkte så, så skulle ju hela samhällskulturer rasa samman!
Så, all maktlöshet till trots, "människor" det är VI det, på gott och ont.
Och, var "hela världen är på väg", det vet vi faktiskt inte, i alla fall inte var den kommer att sluta, och inte heller hur bra eller dåligt det kommer att bli.
Det finns många många människor, som kämpar med, och för, bra saker och bra utveckling.
Man får försöka göra vad man kan. Och det som står oss närmast, är ju också det som berör oss närmast.
"Bra" eller "dåligt", det är så de flesta människor fungerar och är. Det är "mänskligt".
/amaira.