Den nya arbetsmarknaden Alternativ

[Gunilla T]

Under senaste åren har det kommit en hel del undersökningar som visar på att arbetsmarknaden kommer att drastiskt förändras inom en snar framtid. Inom 25 år beräknas 2,5 miljoner svenska jobb försvinna med den nya tekniken som står och knackar på dörren, robotar och automatisering kommer att ta över i många yrken och skattebasen kommer att krympa eftersom en stor del av statens inkomster är på just mänskligt arbete.

Det är inte enbart låglöneyrken som försvinner utan en hög andel av medelinkomsttagarnas arbetsuppgifter samt akademiska yrken kommer också att försvinna. Överallt slimmas organisationer, produktiviteten måste öka för att klara konkurrens och mänskligt arbete är fortfarande en hög kostnad. En robot kräver ingen semester eller VAB-ledighet. Vi lever i en tid där människan blir underordnad den globala ekonomin i stället för att ekonomin skall tjäna mänskligheten.

Nyliberalerna hyllar varje nytt frihandelsavtal och låtsas att det gagnar arbetstillfällen när det i själva verket handlar om en stenhård konkurrens som enbart handlar om ökad effektivitet, rationaliseringar och en produktionsökning som till slut leder till monopol eftersom endast en kan vara billigast till slut.

Varför skriver jag det här? Jo, för att ingenstans inom politiken låtsas man om vad som sker med arbetsmarknaden, oavsett politisk hemvist så återkommer samma gamla förslag om hur man skall minska arbetslösheten. Olika åtgärder, skattesänkningar, utbildning, privatisering m.m. är alla förslag som inte kommer att ha någon nämnvärd effekt på den arbetsmarknad som vi är på väg in i. Men politiken tiger still..

Här en artikel om bl.a. minskad skattebas och vad det betyder i framtiden från finska public service YLE

https://svenska.yle.fi/artikel/2016/12/17/v...-som-tar-jobben

[Gunilla T]

När omställningen började försvann många tunga och farliga jobb ur industrin vilket var oerhört positivt för människan men nu är det andra typer av arbeten som försvinner. Problemet är att skattebasen krymper eftersom robotar och datorer inte beskattas. Statsbudgeten finansieras till 60 procent av skatten på mänskligt arbete.

En gång i tiden ansåg de stora filosoferna att när välståndet ökar skulle det komma människor till godo i form av ökad fri tid att användas till något som främjar och höjer livskvaliteten som t.ex. ökat umgänge med varandra och med våra barn. Så blev det inte och 40 timmars arbetsvecka upplevs numera som en naturlag.

Kan man dela på de arbeten som finns i framtiden, sådana diskussioner pågår men vinner inte gehör. För att hålla igång tillväxten måste en del av människornas överskott spenderas på konsumtion eftersom vi sitter fast i ett ekonomiskt ekorrhjul som mäts i BNP och ständigt förväntas öka. Om överskottet av mänskligt arbete skulle tas ut i form av mera fri tid så minskar också konsumtionen vilket skulle kunna utlösa en ny finansiell kris.