"Det material som tillsammans med diverse mineraler bildar matjordslagret blir däremot kvar. Den koldioxiden är bunden i princip för alltid."
Vet inte om jag uppfattar dig korrekt nu men du menar att den kolinlagring som skett i jorden inte påverkas av att träden försvinner?
I så fall delar jag inte din slutsats. Jorden som tidigare skyddades av trädens kronor, där lavar och mossor växte i skuggorna av träden ligger nu exponerad för brännande sol och vindar. Marktemperaturen förändras och den växtlighet som trivdes i denna speciella miljö dör bort, det är en drastisk förändring för växtlighet, insekter och djur. Detsamma gäller mikroorganismerna och svamparna under jordytan.
Svamparna lever i symbios med träden och får socker som träden skickar ner i rötterna. Svamparna hjälper träden med vatten och näring och är helt beroende av detta utbyte för att överleva. När träden huggs ner försvinner detta samarbete och svamparna dör av näringsbrist. Stubbar, grenar och rötter bryts ner och avger koldioxid, den tidigare levande skogen förvandlas från en kolsänka till en kolkälla, jorden - förnan kan inte längre behålla kolinlagringen.
Mikael Karlsson skriver i sin bok "Konsten att hugga träd och ha skogen kvar";
"Ett kalhygge som görs 2018 kommer fortfarande att utgöra en kolläcka 2030."
|