|
För det första. Jag är inte det minsta övertygad om att upphöjningarna på silverpäronets blads baksida är päronrost. Jag sätter nog en slant på att det, som det ursprungligen föreslogs, rör sig om en gallbildning. Skulle det vara päronrost kommer det att växa ut en typ av borstliknade spröt från de här upphöjningarna. På ovansidan av bladen blir det röda fläckar som blir bruna och bladen faller i förtid.
Det finns en del felaktigheter i det som sägs här om det här svampsläktet. Det heter Gymnosporangium och det finns flera tiotal olika arter. De är mer eller mindre artspecifika då det gäller värdväxter. Det gäller såväl den primära värden som återfinns inom cypressfamiljen, huvudsakligen juniperus (en) som den sekundära värdfamiljen som återfinns inom familjen rosväxter.
Hornrost som nämns värdväxlar mellan vanlig en (Juniperus comunis) och rönn Sorbus aucuparia. Den kan inte angripa päronsläktet (Pyrus). Svampen som ger päronrost är Gymnosporangium fuscum (syn sabinae). Den värdväxlar mellan enar i sektionen Sabinae och olika päronarter, Mest vårt vanliga ätpäron men den kan också angripa silverpäron. Den går inte på vår vanliga vilda en utan enbart de olika asiatiska enar som vi odlar i våra trädgårdar, exempelvis den mest ökända i sammanhanget Juniperus sabina, sävenbom.
Päronrost påverkar inte på kort sikt päronskörden utan i så fall först efter flera år med kraftigt bladfall som utarmar träden. Det är däremot vanligt att päron ger riklig skörd vartannat år och dålig skörd vartannat.
|