F-n det blir jobbigt att skriva men, jag ville rädda musiken och våra spelmanstraditioner när jag spelade som mest.
Så... Jag tog kontakt med de gamla i vår Nyckelharpsförening här hemma och gick dit för att spela med dem....
De blev ju lite chockade först för medelåldern var väl runt 45 och uppåt....
Nu var det så att låtarna som JAG spelar är inte samma som deras, talgoxen, tjiddevippen och allt vad deras repertoar innebar.
Jag ville spela vacker, dragig uråldgig svensk folkmusik som var på väg att försvinna in i glömskan, och den går utmärkt att "rocka" till som T.ex VÄSEN gör..
(en väldigt bra grupp som spelar fiol, nyckelharpa och gitarr)
De gamla gubbarna skruvade sig och sa:
-Naeee... Det där är ju inte folkmusik...Näeeee..
Men jag stod på mig och gick hlva vägen med dem, jag spelade deras låtar och de fick vara med på typ en av mina...
Jag fick intresset att växa och fick ihop en hel del tonåringar m.m. till att bygga harpor de med.
Men sen när de skulle möta de äldre så ville de inte ens dyka upp...(?).
De ville helt enkelt INTE att folkmusiken skulle ändras på nåt sätt.
Allt slutade med att intresset dog ordentligt i Örebro på den tiden.
För att musiken ska kunna överleva så måste den kanske ändras så att den nya generationen kan ta till sig den på det sätt som de förstår.
Och det var vad jag höll på med på den tiden...
Jag är inte bra på att hålla takten men har ändå fått spela på invigningar m.m...
Folkmusiken betyder mycket för oss svenskar, för den utrotades nästan HELT på slutet av 1800 talet.
(inte så konstigt att vi inte kan dansa eller har någon rytm i kroppen, man förbjöd oss ju...)