Jag tror att jag är en eremit
Saken är den att jag allra bäst trivs här hemma med mina vovvar och vuxna barn som kommer på besök då och då.
Och jag tycker mycket om att babbla på nätet(forumvärlden)
Men jag orkar inte ha besök och lyssna på allt som nu folk babblar om
Så jag är även en egoist
Här får jag vara ifred med mina tankar, mitt annorlunda sätt(visar väl mina kännslor och är upp och ner)
Jag får sova länge när jag vill(bara jag rastat vovvarna).
Jag städar när jag vill.
Jag äter när jag vill.
När jag varit gift så har jag inte fungerat som männen velat och då tog äktenskapen slut
Till min stora glädje efter månaders gråt och tandagnissla
Idag känner jag mig FRI SOM EN FÅGEL